Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Handel och samfärdsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HANDEL OCH SAMFÄRDSEL.
349
Firenze, Pisa. Den första bank, som grundades norr om
Alperna, inrättades 1609 i Amsterdam; därefter kommo
bankerna i Hamburg 1619, Nürnberg 1621, Rotterdam 1635,
Stockholm 1656 och London 1694.
I samband med bankerna utvecklade sig också
penninghandeln, som till 16 :e århundradet nästan uteslutande
be-drifvits af italienare och judar, men åt hvilken numer äfven
andra folks medlemmar började ägna sig, så att den
småningom blef en egen handclsgren från att förut ha varit
förbunden med varuhandel eller till och med denna
underordnad. Lyon, Paris, Antwerpen, Nürnberg, Frankfurt am
Main och Augsburg voro länge de mest betydande
penningmarknaderna. Därpå kom Amsterdam, sedan många från
Spanien flyende judiska familjer nedsatt sig därstädes, och
sist kommo Paris och London.
Synnerligen vinstgifvande var växelhandeln samt
ut-växlingen af olika länders mynt. Låneväsendet rörde sig
fortfarande i medeltidens former; de nästan ständigt
skuldsatta och penningbehöfvande regeringarna pantsatte hos
köpmän och handelsbolag bestämda inkomster, mestadels
tullar. Statsskuldsystemct med löpande obligationer, d. v. s.
af statens under parlamentets och regeringens garanti
utfärdade skuldförbindelser, började systematiskt först utbildas
i England och har numer slagit rot i alla stater. De
skulder de civiliserade folken ha att förränta och amortera stiga
till alldeles fabelaktiga summor och beräknas endast för
Europas större stater för 1905 till ett belopp af 98,540,i
millioner kronor, hvartill komma de amerikanska staternas,
Kinas, Japans och de asiatiska rikenas skulder,
tillsammans minst 130 000 millioner.
Merkantilsystemet blef dock icke allrådande, utan
väckte allra först i Frankrike motsägelser och
motstånd hos de s. k. ekonomisterna eller fysiokraterna,
hvilkas lära grundades af läkaren Frangois Quesnay.
Deras åsikt var, att den största sorgfällighet skulle ägnas
jordens odling, hvarför också största vikten lades vid
landt-bruket, medan mindre värde tillerkändes industrien och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
