- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 2. Människan och kulturen /
357

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Grufvor

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

GRUFVOR.

357

slag. Först åstadkommes ett häftigt slag till följd af
volymutvecklingen vid explosionen, och de mekaniska
verk-ningarne äro härvid fullt tillräckliga att döda allt lefvande
och anställa fruktansvärd förödelse. Därnäst är gasens
plötsliga förbränning förknippad med en mycket stark
värmeutveckling, så att den, som undgått att krossas af
slaget, löper fara att förbrännas. Därpå följer ett nytt häftigt
slag, då de förbrända gaserna efter explotionen häftigt
sammandragas och luftmassan rusar in i det sålunda
uppstånd-na tomrummet. Detta är det s. k. bakslaget, som ofta icke
står mycket efter det första slaget i styrka. Farligast äro i
regeln likväl de efter explosionen återstående
förbränningsprodukterna, som bestå af kväfve och kolsyra, ty dessa
gaser göra hastigt slut på allt lefvande genom kväfning.
Farliga explosioner förekomma för öfrigt särskildt i
sten-kolsgrufvor därigenom att torr kölstybb, som i massa
samlar sig i dem, antändes. Detta sker, då vid, sprängning
skottet icke spränger af något, utan i stället såsom en
eldkvast skjuter ut ur spränghålet.

*



Om man vid en närmare betraktelse af mineralrikets
alster tager deras ekonomiska betydelse i första rummet i
betraktande, torde ingen vilja bestrida, att första rangen i
detta afseende tillkommer kolet. Därpå följa metallerna,
hvilkas rad börjas af järnet, som är kolets oskiljaktiga
följeslagare och jämte detta mest betecknande för
maskinernas tidsålder. Därnäst komma de ädla metallerna guld och
silfver, till hvilka de öfriga tunga och lätta metallerna sluta
sig. En särskild grupp bilda de dyraste af alla metallerna:
de s. k. konstmetallerna, till hvilka man kan räkna äfven
de ädla stenarna. Sedan komma salterna, de flytande och
gasformiga ämnena och sist sten- och jordarter.

Kol och järn ha med skäl kallats “svarta
diamanter" på grund af den utomordentliga storhet och
betydenhet de förlänat nutidens industristater och den
utomordentliga inverkan de utöfvat på mänsklighetens
lefnadsfor-mer. Kol och järn kunna icke åtskiljas, då man besinnar,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 18:25:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/2/0367.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free