- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 2. Människan och kulturen /
371

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stål

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

STÅL.

371

Mangan befordrar svaflcts öfvergång till slagg, medan
kalk eller magnesia, hvarmed bessemerkonvertens insida
bc-klädes, bidrager till att aflägsna fosforn, om dessa element
finnas i järnet. Detta förfarande — att bekläda
bessemer-ugnen invändigt med basiska ämnen — kallas basisk
process eller thomasering och infördes på 1880-talet af Thomas
och Gilchrist samt möjliggör beredning af stål och järn
af fosforhaltiga malmer, hvilka först endast smältas till
tackjärn som sådant. Den under namn af tliomasslagg
härvid bildade slagen, har visat sig vara ett godt
gödningsmedel.

Högsta grad af likartad beskaffenhet måste naturligtvis
en ännu en gång omsmält metall äga. Denna omsmältning
företages i dragugnar utan bläster, i hvilka alltid blott
ringa mängder stål — icke öfver 30 kg. — införas i
deg-lar. Den flytande metallen låter gjuta sig i formar. Genom
samtidig användning af ett stort antal ugnar och deglar
gjutas till och med mycket stora föremål — af 80 ton i
vikt och därutöfver — af stål, såsom t. ex. stålkanoner.
Det smälta och fördenskull likartade stålet kallas gjutstål.

På senare tider har stålberedningen efter
Martin-förfarande, hvilket på 1860-talet uppstod i Frankrike,
funnit utbredning. Detta förfarande gör, att man i s. k.
regenerativugnar på en gång kan erhålla stora mängder
smält stål, och hvilar på sammansmältningen af tackjärn
med järnaffall och järnets oxider, t. ex. rena malmer, slagg
och dylikt. Tackjärnets kol gifver med oxidernas syre
koloxid; tackjärnet befrias sålunda från sitt kol, och man
erhåller vid motsvarande blandningsförhållanden och
tillräckligt stark hetta smält stål. Företrädet hos denna metod
ligger i synnerhet däri, att icke blott kalk, kisel och mangan,
utan äfven största delen af svafvel och fosfor förbpinna
på bekostnad af koloxidens syre.

Under de senaste årtiondena har tillverkningen af stål
och dess användning till järnvägsskenor, fartygspansar,
kanoner, pannor o. dyl. tagit ett jättesteg framåt, tack vare
införseln af metoder, hvilka möjliggöra den billiga
fram

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 18:25:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/2/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free