Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Guld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GULD.
385
tade fynd: några guldklimpar, s. k. “nuggets", uppgingo
i värde till 165,000 kronor och vägde ända till 124 kg.
Sedermera har man öfvergått till en mera
bergsmannamäs-sig exploatering af guldfyndigheterna i kvartslagren, och
de anläggningar, som betingats häraf, ha gifvit upphof åt
städer, sådana som Bendigo, Sandhurst och Ballarat. I
västra Australien äro de rikaste guldfälten Coolgardie och
Broad Arrow, där redan tre städer med tillsammans mer
än 30000 invånare uppstått. De ligga på ett område, som
nästan fullständigt saknar vatten, och stå i förbindelse med
kusten genom en järnväg, hvars hufvuduppgift är att
dit-föra det för grufdriften nödiga vattnet. De australiska
guldfälten omfatta en yta af omkring 800 000 kvkm.
Redan i forntiden visste man, att Afrika var rikt på
guld, och landet Ofir, som i bibeln omtalas såsom guldland,
förlägges också till Sofala i östra Afrika. Men först 1867
upptäckte den tyska resanden Karl Mauch de guldförande
lagren i Transvaal och på 1880-talet började arbetet med
guldets brytande i Witwaterrand och vid Kaapfloden. Här
finnes guldet i sällsamma konglomerat, en röd, sandig
massa, som innesluter runda kvartskorn, samt vidare i
flodernas ansvämningar. Numer bearbetas fyndigheterna
af öfver hundra bolag, och mot slutet af 19 :e århundradet
sysselsattes vid Witwaterrand omkring 10000 hvita och
75000 färgade. Som fyndigheterna lågo på dåvarande
boer-republiken Transvaals område, och deras ägare måste
betala afgifter till republiken utan att äga medborgarrätt i
denna, uppstod mycket missnöje hos guldgräfvarna, och af
detta begagnade sig inflytelserika finansmän sådana som
den bekante Cecil Rhodes till att söka störta republikens
regering genom ett af en fribrytareskara under befäl af
en skotsk doktor Jameson understödt uppror i
Johannesburg. Anslaget misslyckades emellertid fullständigt, men
gaf anledning till ett krig mellan boerrepubliken och
England, hvilket ledde till landets eröfring och förvandling till
en engelsk koloni.
Enligt sakkunniga geologers uppskattning torde de
Människan och kulturen.
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
