- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 2. Människan och kulturen /
395

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparlegeringar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KOPPARLEGERINGAR.

395

Nysilfver eller argentan, som användes i stor
utsträckning till husgerådsartiklar, men i flera länder äfven till
skiljemynt, erhålles genom att sammansmälta mässing med
nickel ocli består vanligen af 10—20 % nickel 20—30 % zink
och 50—70 % koppar. En legering, som innehåller silfver,
nickel och koppar kallas alfenid.

Bronsgjutningen omfattar konstsaker, kanoner och
klockor. Metallen smältes i deglar eller i flammugn och ledes
från den sistnämnda direkt till don, i ugnens närhet
förfärdigade formen. Denna åstadkommes af lera och fin sand
medelst modeller af trä eller metall äfvcnsom, i synnerhet
vid konstgjutning, vaxmodcllcr. Vid konstgjutning afformas
af konstnären i gips förfärdigade modeller först styckevis i
en blandning af gips med tegelmjöl, hvarpå hvarje
form-stycke på insidan öfverdrages ined vax, så tjockt som det
ihåliga gjutstycket skall ha tjocka väggar, och slutligen
sammanfogas alla styckena öfver en ställning, så att en
form bildas, hvilken fylles med blandningen af gips och
tegelmjöl, den s. k. kärnan. Därefter borttagas gipsstyckena och
ersättas med lerplattor, som formas utanpå vaxet, och alla
fogar igensmctas noga med lera, så att en fast mantel
uppstår, hvilken till yttermera säkerhet omsclas med järnband.
Slutligen torkas alltsammans långsamt och brännes,
hvar-vid vaxet fullständigt smälter och rinner ut, innan
bronsmassan hälles i formen.

Större gjutstycken, såsom ryttarstatyer m. m., gjutas i
särskilda delar, som därpå hopsättas medelst skrufvar,
nitar o. s. v. Efterarbctct består härvid, utom putsningen, i
ciselering, gravcring o. s. v. äfvensom stundom i att
frambringa en artificiell patina. Denna sistnämnda, som består
i den vackra, mörkt grönaktiga färg, bronsstatyer
erhålla med tiden, drager naturen eljest försorg för, Den
ut-göres af basisk kolsyrad kopparoxid, som bildas under
inflytande af väder och vind och sedan skyddar statyen för
vidare inverkan af luften och väderleken. Huru mycket
människan än söker att med konst eftergöra denna “ädla
ärg“, ærugo nobilis, som dep kallas, lyckas hop dock icke

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 18:25:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/2/0405.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free