Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tennet - Zink
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TENN.
399
räkningar torde tennproduktionen öfver hela jorden ha
uppgått till 100,000 ton till ett värde, efter grosshandelspris,
af i rundt tal 237,6 mill. kr.
Tenn användes i legeringar till framställande af brons
äfvensom till förtenning af järn och koppar, enär ett
tenn-öfverdrag skyddar dessa metaller från inverkan af syror.
Dessutom arbetas tallrikar, kannor, fat, bägare m. m. af
tenn och äga ett ganska stort värde, liksom de också
genom sina prydliga former och sin vackra hvita färg taga
sig synnerligen väl ut på ett dukadt bord. Tennet
användes dessutom till en mängd olika småsaker, leksaker
såsom tennsoldater o. s. v., och af dess salter ha många en
vidsträckt teknisk användning. Sålunda användes
svafvel-tenn till s. k. musivguld, tennoxid i färgerier och
andra tennsalter till framställande af metallfärger, i
synnerhet på porslin.
Alldeles utan tillsats af litet bly arbetas intet tenn, ty
blyet gör icke blott varan billigare, utan också mindre
spröd. Stiger blyhalten i legeringen till mer än en
tredjedel, kunna emellertid sura maträtter och utspädda syror
lösa en del af blyet. Som detta medför fara för förgiftning,
finnas bestämda lagstadganden angående arbetstennets
blyhalt. I Sverige och äfven i utlandet kontrolleras
arbets-tenn liksom guld och silfver. Fyrstämpladt tenn får endast
innehålla 4 % bly, trestämpladt endast 18 %; tvåstämpladt
tenn, som innehåller 50 % af hvardera metallen, får icke
arbetas till kärl.
Zink var visserligen kändt redan i forntiden, men
endast såsom den under namn af gahneja bekanta
zinkmalmen. Denna användes emellertid till att framställa både
brons och mässing, men först i 19 :e århundradet började
den rena metallen användas i stor skala, sedan
engelsmännen Sylvester och Hoborn funnit, att den uppvärmd till
100° förlorar sin skörhet och låter valsa och hamra sig,
och sedan en tysk vid namn Krüger 1833 visat, att den
äfven kan användas till gjutning. Stor kulturhistorisk
be
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
