Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Telegrafen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ELEKTROTEKNIKEN.
477
ser under inverkan af en elektrisk ström till att från en
ort till en annan göra meddelanden, och sedan en tysk
forskare vid namn Steinheil funnit, att den elektriska ström,
som. härvid tjänstgjorde, kunde ledas tillbaka till
afsättnings-orten genom själfva jorden, hade man i själfva verket
upptäckt principen för telegrafens konstruktion. Telegrafer
med magnetnålen, s. k. nåltclcgrafer, såsom visare ha
också uppfunnits af flera slag och äfven bragts till en ganska
hög grad af fulländning.
Den telegraf, som varit bestämd att erhålla den största
utbredningen i världen, är emellertid Morse’s skrifapparat,
hvilken visat sig vara den mest praktiska och sedan sin
uppfinnares tid undergått en mängd förbättringar samt
ännu är i bruk i nästan hela världen. Principen för Morses
telegraf är mycket enkel: ledcs en elektrisk ström genom
de elektromagnetiska rullarna, hvarigenom olcktromagncten
sättes i verksamhet, så drager denna till sig ett stycke
mjukt järn, som är fäst vid ena sidan af en tvåarmad
häf-stång. Häfstångens andra arm, vid hvilken ett stift eller
på de nyare konstruktionerna ett litet färghjul befinner sig,
tryckes därvid mot en pappersremsa, som medelst ett urverk
afvecklas från en rulle. Drager nu olcktromagncten
häf-stången till sig under någon längre tid, så markerar
stiftet eller färghjulct på pappersremsan ett streck, som
förkortas till en punkt, om clektromagneten endast för ett
ögonblick drager till sig häfstångcn. Man är sålunda
i tillfälle att endast genom omväxling i den tid, under
hvilken den elektriska strömmen slutes, från en aflägscn
ort på pappersremsan aftcckna en förening af streck och
punkter, hvilkas anordning motsvarar alfabetets bokstäfver.
Under åren 1840 till 1849 användes telegrafen
hufvud-sakligen endast för omedelbara statsändamål. Hvarje land
byggde sina linjer för politiska, administrativa eller
militära ändamål, och där landets gräns låg, där slutade också
telegraflinjen. Först från och med det sistnämnda året
började telegrafen öfverallt ställas i allmänhetens tjänst,
ehuru de höga telegramkostnaderna — i England kostade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
