Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Boererna i Sydafrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
540
BOERERNA I SYDAFRIKA.
bliken (1848). Kort därefter invecklades engelsmännen för
flera år i svåra krig med kaffrerna och förmådde icke mera
upprätthålla sina anspråk mot boererna, hvilkas fristater:
Oranje och Transvaal eller Sydafrikanska republiken, de
nödgades erkänna.
De inre stridigheter, som utbröto i den sistnämnda
fristaten. begagnades emellertid af Kaplandets guvernör sir
Theophilus Shepstone till att den 12 april 1877 förklara,
att Storbritannien öfvertagit herraväldet öfver
Sydafrikanska republiken, hvarpå han i Pretoria, republikens
hufvud-stad lät hissa Englands flagga. Följden af detta steg blef
emellertid en alldeles opåräknad resning, som allmänt
omfattades af boererna. De engelska trupperna ledo svåra
nederlag mot boerernas skarpskyttar vid Longs Neck och
Amajuba den 27 februari 1881 och måste utrymma landet,
hvarpå republiken åter upprättades 1881 och genom
fördraget i London den 27 februari 1884 formligen erkändes
af den storbritanniska regeringen, dock med det förbehållet,
att fördrag, som republiken önskade ingå med främmande
makter, skulle underställas den engelska kronan till
gillande.
Sedan de rika guldfyndigheterna vid Witwatersrand
och i det angränsande Hooge Veld norr om Potschefstrom
blifvit allmännare kända, utbröt 1886 en verklig guldfeber,
som lockade nybyggare i massor till Transvaal, och inom
kort uppstod på guldfälten vid Witwatersrand staden
Johannesburg, som nästan uteslutande beboddes af
guld-gräfvare, hufvudsakligast engelsmän.
Presidenten i Transvaal Krüger och republikens
“Volks-raad“ sågo icke med blida ögon, att främlingarne strömmade
till guldfälten, och “uitlanders", såsom de kallades, klagade,
att de saknade politiska rättigheter och utsögos af en
regering, i hvilken de icke hade någon del. Snart stodo
sålunda boerer och uitlanders såsom två fientliga
befolkningar mot hvarandra, och i Johannesburg bildades
slutligen en sammansvärjning för att med våld förskaffa
uitlanders de rättigheter, Transvaals regering icke ville med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
