Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kuba - Centralamerika - De västindiska öarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
550
CENTRALAMERIKA, VESTINDISKA ÖARNA.
och efter tidt och ofta återkommande uppror, i hemlighet
stödda af den stora unionstaten, kom det slutligen till en
konflikt mellan Förenta staterna och Spanien. Då en
nordamerikansk örlogskryssare vid namn “Mainc“ sprang i
luften i Habanas hamn, och ehuru orsaken härtill icke
kunde uppdagas och spanjorerna på det bestämdaste
förnekade, att olyckan skett genom deras förvållande, begagnade
sig Förenta staterna likväl af händelsen till att förklara
Spanien krig, som slutade med att detta land 1899 måste
af-stå de sista återstoderna af sina amerikanska besittningar:
Kuba och Porto-Rico, af hvilka Kuba numer är en under
Förenta staternas öfverinseende själfständig republik.
Centralamerika, som nu beståi* af fem republiker,
bildade under den spanska kolonialtiden generalkapitanatet
“Guatemala*4. Detta bevarades åt Spaniens krona ända till
1821, då det indrogs i den allmänna resningen mot Spanien.
Af eurpeiska makters kolonier finnas i Sydamerika
numer endast tre franska Guayana eller Cayenne, engelska
Guayana eller Demerara och holländska Guayana eller
Surinam, alla belägna bredvid hvarandra på världsdelens
nordvästkust.
De västindiska öarna delas mellan danskar,
neder-ländare, fransmän och engelsmän och voro under adertonde
århundradets sjökrig ett ofta omstridt byte.
Af de franska besittningarna har den lilla ön St
Barthélemy tillhört Sverige, men såldes för några år sedan
till Frankrike. Den större ön Guadeloupe kom eftei’ många
strider efter 1816 för alltid i fransmännens händer.
Samma förhållande ägde rum med Martinique, som trots sin
fruktbarhet haft mycket att lida af slaforoligheter, men
ändå mera af ogynnsamma klimatiska förhållanden,
jord-bäfningar och fruktansvärda orkaner, hvilka ofta härjat
ön, som slutligen år 1902 genom vulkanen Mont Pelées
ohyggliga utbrott såg sin hufvudstad St Pierre
fullständigt förstörd och en tredjedel af sitt område ödelagd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
