Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slafverifrågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SLAFVERIFRÅGAN.
553
dande. År 1620 var det ödesdigra år, då det första
slaffar-tyget landade i norra Amerika, och ännu har
slafverifrå-gan icke hunnit lägga i dagen allt hvad den innebär.
Redan vid Unionens tillkomst förutsåg man emellertid de
faror slafsystemet skulle komma att medföra för unionen, och
kongressen förbjöd också slafhandeln efter år 1808.
Däremot förkastades ett annat radikalare förslag, som
framställdes af den blifvande presidenten Jefferson, att efter 1800
slafveri eller ofrivillig förlust af friheten icke skulle få
finnas annat än som straff för mord i alla de stater, som
komme att bildas af områdena norr och söder om Ohio.
Den ökade bomullsproduktionen förmådde i stället
sydstaterna, som i denna hade sitt lifsintresse, att i stället söka
utsträcka slafveriet till så många nya stater som möjligt, och
de nordliga, icke slafägande staterna hade den svagheten att
för hvarje gång frågan om en ny stat skulle vara
slafägande eller fri stat gifva vika för slafägarnas yrkanden
på slafveriets utsträckande.
I den mån som folkmängden i de norra staterna
ökades genom den oafbrutet tilltagande invandringen till
Förenta staterna och ständigt nya odlingsområden öppnades i
västern, utbildade sig emellertid en allt starkare
opposition mot slafveriet. Spänningen mellan nordens och
söderns representanter blef också för hvarje dag allt större,
och slutligen kom striden till utbrott. Då republikanarnes
parti 1860 genomdref valet af en mot slafveriet fientligt
sinnad president, Abraham Lincoln, utträdde 1861 elfva
sydstater, som alla voro slafstater, ur Unionen och bildade
med Jefferson Davis till president en egen konfederation.
Därmed var signalen gifven till det inbördes kriget, enär
de affallna staterna af nordstaterna förklarades för rebeller,
hvilka de rustade sig att underkufva med vapenmakt. I
början syntes kriget vilja utfalla till sydstaternas förmån,
men sedan de rikare nordstaterna lyckats afskära all
tillförsel till sydstaterna, som strängt blockerades, och
be-mäktiga sig New Orleans, hvarigenom de behärskade
Mississippis mynningar, måste sydstaterna duka under, sedan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
