- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 2. Människan och kulturen /
560

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Människan såsom samfärdsmedel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

560 MÄNNISKAN SÅSOM SAMFÄKDSMEDKL.

är sådan, att den måste uppfylla hvarje tänkande sinne med
den största förundran. Och likväl finnas ännu många
trakter af jorden, där människan själf utgör
samfärdsmed-let. Sådana trakter äro i kulturländerna endast de höga
fjällen och några aflägsna områden på landsbyggden,
såsom i Schweiz, Tyrolen, Norge, flerstädes i Sverige och i
Ryssland.

Mer eller mindre uteslutande tjänar människan emellertid
såsom enda samfärdsmedel ännu i de tropiska länderna, men i
synnerhet i det tropiska Afrika, där karavansamfärdseln
medelst bärare spelar en stor roll. Det egentliga området
härför är hela kongobäckenet, länderna innanför nedra
Guineas kust, östra Afrika, det stora sjöområdet i
mellersta Afrikas inre, länderna kring öfre Nilen, mellan Uelle
och Hvita Nilen och hela området till söder om
Sambcsi-floden.

Värfning och inöfning af bärare erbjuda här många
svårigheter, men så snart infödingarna blifvit vana vid
sin uppgift och fått förtroende för sin ledare, hålla de
själf-va god ordning och visa sig fullt pålitliga. I spetsen
för en upptäcktskaravan, som ledes af en hvit, gå vanligen
10 till 12 beväpnade och bakom dessa en fanbärare, därpå
åter några beväpnade och på något afstånd efter dessa
expeditionens européer. Därpå följa åter beväpnade och
trumslagare. Nu först kommer den infödda anföraren, den
s. k. kirangosi, en mycket berest och om vägarna
under-kunnig man och efter honom gå bärarna i gåsmarsch.
Slutet af karavanen bildas af, kvinnorna och barnen, hvarpå
förtroendemän och några beväpnade komma allra sist.

Med dylika karavaner ha européerna inträngt i det
inre Afrika, och liknande karavaner förmedla än i dag
varu-sändningar till landets inre. Hvarje bärare har i medeltal
en börda af 30 kg., och hastigheten utgör 75 steg i
minuten, men ökas efter två timmars marsch till 80—85 steg för
att därpå åter sjunka till den ursprungliga hastigheten.
Hvarannan eller hvar tredje timme hvilas en halftimme och
i allmänhet fortgår marschen endast vid dagsljus. Bärarnas

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 18:25:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/2/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free