- Project Runeberg -  Kulturens historia : den mänskliga odlingens utveckling från äldsta tider intill våra dagar / 2. Människan och kulturen /
604

(1918) [MARC] Author: Oscar Heinrich Dumrath
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjömärken och fyrtorn - Räddningsväsendet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

604

SJÖMÄRKEN OCH FYRTORN.

från hvilken det vägledande eldskenet utstrålar. Ljuset är
för olika ändamål olika färgadt, kan vara grönt, rödt, hvitt,
är antingen beständigt eller omväxlande med svagare sken
eller mörkare i fasta fyrar och blänk- eller blinkfyrar,
hvilka visa olika sken efter längre eller kortare, men
alltid mycket små mellanrum. Ljuset underhålles af olika
material, numer mest petroleum och elektriskt ljus.

Utom fyrhåkar tjäna äfven fyrskepp och ljusbojar till
vägledning, de förra förankrade på lämpliga ställen och
bärande fyren i masttoppen. Ljusbojarna brinna efter en
påfyllning, mestadels med Pinsch’ fettgas, ungefär tre
månader. Vid tjocka användes för att varsko fartygen om
närheten af land äfven ljudsignaler, såsom mistlurar,
mist-sirener, klockor och skott. Slutligen användes till
utstakande af farleder och utmärkande af grund hvarjehanda
tecken såsom bojar och prickar samt stänger, mer eller
mindre utmärkta genom viskor, s. k. ruskprickar, klot,
käglor, tunnor, tre- och fyrkanter m. m.

Räddningsväsendet. Trots alla försiktighetsåtgärder och
förbättrade inrättningar förekomma emellertid ofta nog
skeppsbrott, mera sällan likväl ute på öppna hafvet än i
närheten1 af kusterna, vid hvilka räddningsstationer för
skeppsbrutna uppfylla en stor och viktig uppgift och sodan
omkring femtio år tillbaka också utvecklat en
utomordentligt välsignelsebringande verksamhet. England har härvid
varit föregångslandet, där 1829 först ett stort
lifräddnings-sällskap uppstod och verkade för förbättringar af alla till
räddning af skeppsbrutna nödvändiga hjälpmedel. Genom
denna förenings båtar och anordningar ha nära, 30,000
m ä n n i sk o 1 i f räddats.

De förnämsta egenskaper, en lifräddningsbåt måste äga
äro, att den flyter lätt och vakar väl, därjämte har stadga,
förmår resa sig af sig själf och själf tömma det vatten,
som möjligen kommer in i den, har utrymme för
passagerare, hastigt kan drifvas fram mot svår sjö, lätt kan
sättas i sjön och lätt dragas i land. Genom ett vattentätt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 11 18:25:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulhist/2/0618.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free