Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Staternas inbördes förhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STATERNAS INBÖRDES FÖRHÅLLANDEN.
617
Staternas inbördes förhållanden.
Vi ha i det föregående sett, hur kultur och
civilisation ined tiden och under fortskridande utveckling
gripit allt djupare in i do mänskliga samhällenas alla
förhållanden och huru mångfaldiga och invecklade de trådar och
samhällsintressen äro, som förbinda dessa med hvarandra.
Huru stor eller liten en stat än må vara, beror den likväl i
större eller mindre grad af andra stater icke blott för sin kultur,
sin konst och sin andliga odling, hvars frön och ansatser
befruktas och utbildas genom växelverkan med andra
stater och af deras exempel, ulan äfven och ändå mera för sitt
ekonomiska och materiella tillstånd. Det ligger därvid i
sakens natur, att de smärre staterna röna större inverkan
af de stora än tvärtom och likaså för sitt bestånd ofta äro
beroende af dessa. Någon gång kan till och med en liten
stat endast ha de stora staternas inbördes afund att tacka
för sin fortsatta tillvaro, om dess geografiska läge är
sådant, att detta gör den begärlig för en stor stats
annek-teringslust. Där åter en liten stat ligger mellan två
stormakter med olika nationalitet och stridiga intressen, kan
den ofta göra största gagn just genom att skilja dylika makter
och sålunda förebygga farliga sammanstötningar. En liten
stat gör under sådana förhållanden tjänst såsom buffertstat
och utöfvar en verkan till fredens bevarande, som
ingalunda får underskattas.
Med den fortskridande industriella utvecklingen och
där-af följande folkökning måste storstaterna alltmer se sig
om efter nya afsättningsområden för sina produkter, och
härigenom råka småstaterna i den kinkiga belägenheten,
att bli föremål för storstaternas kommersiella påtryckningar
och nödgas uthärda en ojämn täflan på sin egen inre
han-delsmarknad med utlandets alster. En storstat har därvid
många medel att utöfva tryck på en mindre siat.
Handels- och afsättningskonkurensen är emellertid icke
den enda svårighet, som småstaterna ha att utstå.
Stor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
