Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arméerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARMÉERNA.
621
18 och 45 år i ledet, vuxit till väldiga folkhärar, och
ett allmänt stort europeiskt krig skulle också till följd
här-af erhålla karaktären af ett fullständigt folkkrig af en
utsträckning, som hotade världsdelen med hela dess
kulturella och materiella undergång.
Det antal soldater, som do europeiska staterna jämte
Nordamerikas Förenta stater och Japan (före kriget) midt
under djupaste fred ansett sig böra uppställa och
underhålla, steg enligt uppgifter för 1905 till i rundt tal 5 mill.
man. Största fredsstyrka hade Ryssland med 1,133,000 man,
därnäst kom Tyska riket med 606,000, Frankrike med
587,986, Storbritannien med 443,592, hvartill kom den
indiska armén med 157,370 man, Ö ster rike-Ung ern 364,657,
Japan 337,870, Turkiet 220,000, Italien 278,156, Sverige
66,917, Danmark 22,164 och Norge 19,700 man. På
krigsfot kunna emellertid dessa arméer svälla ut till mer än
dubbelt, tre och fyra gånger så mycket. Ryssland kan
sålunda, åtminstone på papperet, uppställa 3,600,000 man,
Tyska riket 2,550,000 man förutom 3 millioner landstorm,
Frankrike 2,550,000 man jämte territorialarmén med öfver
1 million, Storbritannien 1 million, Österrikc-Ungcrn
2,580,000 man, Japan 640,700 man, Turkiet 1,440,000 man,
Italien 1,900,000 man jämte 2 millioner territorialmilis,
Sverige 519,000 man, Norge 89,000 och Danmark 61,500
man.
För att underhålla sina arméer måste Europas folk
underkasta sig oerhörda uppoffringar af penningmedel och
befolkningskrafter, hvilka, om de vore tillgängliga till
andra ändamål, såsom jordbrukets utveckling och
folkuppfostran, skulle höja kulturen och välmågan till en helt
annan och ojämförligt högre ståndpunkt än hvad nu är fallet.
Till att bestrida kostnaderna för sitt försvar i fredstid,
däri äfven kostnaderna för flottorna och alla extra anslag
äro inberäknade, utgifvas nämligen mera än 6,000 mill. kr.
årligen. Största omkostnaderna^ har Storbritannien för sin
armé med 1,810,980,000 kronor, därnäst Ryssland med
844,654,589 kr., Tyskland med 783,251,237 kr., Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
