Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II
INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL SENARE DELEN.
Yrkesskicklighet. — Eröfringskrig och handel. — Skeppsfart: fartyg,
hatar, flottor. — Arbetareförhållanden: slafvar. — Nöjen: dans, musik.
— Bostäder. — Äktenskap. — Regeringssätt: »skrifvare», domare,
straff. — Tron på ett lif efter detta. — Balsamering.
Babylonier och assyrier............................................ Sid. 39
Urkunder: stenflisor, kilskrift. — Naturliga tillgångar. — Åkerbruk. —
Egendomens fördelning. — Hammurabis lagar. — Vattenledningar och
kanalsystem. — Yrkesflit och konstskicklighet. — Städernas prakt. —
Handeln. — Fio^fart på flottar. — Kamelkaravaner. — Mynt: miner,
siklar. — Penningar och låneränta. — Mått, mål och vikt.
De asiatiska arierna eller indierna................................ » 44
Utvandring. — Boskapsskötsel. — Åkerbruk. — Yrkesflit. — Dyrkan
af naturkrafter: Varuna, Indra, Agni. — Heliga skrifter: Vedas. —
Sanskrit. — Bramaner eller präster, kschatrija eller krigare, vaisja
eller åkerbrukare, sudras eller arbetare. — Konungarna. —
Beskattningen. — Penningar. — Manus lagar.
Buddismen.......................................................... » 49
Budda. — Siddarta. — >De fyra heliga sanningarna». — Nirvana. —
Missionsverksamhet. — Munkar. — Buddismens utbredning. — Asaka.
— Buddismens heliga skrifter: »de tre korgarne». — Den tibetanska
buddismen.
Hinduismen ........................................................ » 53
Kastväsen. — Gudaväsen: Vischnu, Krischna, Siva. — Tempeltjänst,
bajadärer. — Jaggernaut. — Änkeförbränning. — Den indiska
litteraturen: Kalidasa. — Kasperteatern. — Astronomiska kunskaper. —
Siffrorna eller decimalsystemet. — Schackspelet. — Konsten. —
Arkitekturen: grottempel. — Pagoder. — Stupor. — Hoflifvet. —
Hetärer. — Spelet.
Kineserna ......................................................... » 59
Den kinesiska invandringen. — Det kinesiska rikets ålder. — De äldsta
kejsarna. — Tschoudynastien. — Kinesernas äldsta religion —
Förfädernas tillbedjan. — Regeringssättet. — Åkerbruk ocli
kreaturs-afvel. — Handtverk, handel, sjöfart: dschonkcr. — Städerna. —
Krigstjänsten: vapen. — Familjens betydelse för staten. — Skriften. —
Arkitekturen. — Musik. — Kinesiska filosofer. — Laotse och
taoismen. — Confucius eller Kung-futse och hans reformation. —
Buddismen i Kina. — Handel med västerlandet och Europa. —
Sidenhandeln. — Papperstillverkningen. — Porslinstillverkningon. — Klostren.
— Bildhuggeri och målarkonst. — Mohammedanismen i Kina. — Kinas
afstängning från västerlandet.
Japanerna ......................................................... » 72
Land och folk. — Dräkt: kimono. — Tatuering. — Rustningar af trä
eller metall. — Husbyggnad. — Eldsvådor. — Näringsmedel. — Saké.
— Hustrun och familjen. — »Japanens leende.» — Japanska rikets
grundare: Jimmu Tenno. — Militärdespoti och feodalvälde. — Sjogun
och mikadon. — Buddismen i Japan. — Inbördes fejder. —
Kristendomen i Japan och dess utrotande. — Tokugavahärskarna. — Japans
afstängning. — Holländarna på ön Desima. —- Japans pånyttfödelse:
kejsar Mutsuhito. — Inbördes krig. — Kriget med Kina och med
Ryssland. — Japan såsom stormakt. — Den japanska hofadeln: kuge.
— Feodaladeln: buke. — Daimios och samurajerna. — Harakiri. —
Folket, heimin. — Det modärna statsskicket. —
Undervisningsanstalter. — Japanska vetenskapsmän: Kitasato. — Shintoismen. — Japans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
