Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IV INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL SENARE DELEN.
tullar. — Utförsol- och införselförbud. — Onaturliga spannmålslagar.
— Soldaternas roflystnad. — Soldateskens öfvergrepp. - Mängden af
mördade kejsare. — Pesten. — Bristen på ädla metaller och penningar.
—• Den romerska sjöfartens bristande utveckling. — Jordbrukets låga
ståndpunkt.
Kristendomen .................................................. Sid. 131
Den äldsta tron på, blott en Gud i Palestina. — Judarnas Jahve och
Elohim. — Mångguderi. — Människooffer. — Gudstankens renande
och segerrika framträngande. — Jesu uppträdande och lära. — Paulus’
hednamission. — Judarnas uppror och Jerusalems förstöring. — De
första kristianerna i Rom. — Roms brand och förföljelsen af
kristi-anerna under kejsar Nero. — Kristendomen erhåller politisk betydelse
under kejsar Trajanus. — Kristendomens verkan på de ädlare andarna
och på det lägre förtryckta folket och slafvarna. — Motstånd mot
kristendomen.
Förföljelserna och kristendomens seger..................................... » 134
Förföljelserna mot kristianerna grundade på politiska skäl. —
Krisfi-anernas vägran att deltaga i statsreligionens bruk ansågs såsom
hög-förräderi. — Förföljelsernas olika karaktär. — Dödsdomarnas grymma
verkställighet. — Martyrskapet. Kejsar Konstantins toleransedikt.
Kristendomens seger öfver alla andra religioner. — Den kristna
kyrkan träder i kejsarens tjänst och politik och religion förenas.
Katakomberna och den kristna konsten ............................ » 137
De romerska katakomberna utgöra en mängd under jorden anlagda
gallerier, som tjänade de kristna till begrafningsplats. — Den första
kristna konstens vedermälen i katakomberna. — Kyrkor. — Basilikan.
— Graf- och dopkapell. — Mosaikbilder. — Bildskulpturen. —
Dip-tycker. — Altarskåp. — Flygelaltaren.
Medeltidens kultur............................................... » 141
Den kristna kyrkan .............................................. » 141
Antalet kristna i fjärde århundradet. — Tvisten om läropunkterna. —
Arias’ uppträdande. — Kyrkomötet i Nicæa. — Kejsar Konstantin
förkastar genom sitt maktspråk Arius’ lära och fastställer Athanasius’
lära om faderns och sonens lika och samma väsen. — Julianus
»af-fällingen». — Ilans uppträdande mot kristendomen. — Hans död. —
Kyrkan får rätt att förvärfva egendom. Dess hierarki. —
Kyrkornas asylrätt. — Prästerna undandragas de borgerliga domstolarna. —
Kättareförföljelse. – Kristendomen statskyrka och såsom sådan en
politisk inrättning. — Det vilda teologiska hatet och den religiösa
ofördragsamheten. — Striden om dogmerna. — Kristendomens
oförmåga att förbättra den antika världens sedliga tillstånd och
samhällsförhållanden. — Hedendomens återverkan. — De gamla gudarnas
fortlefvande såsom onda andar. — Vidskepelsen. — Hedniska bruk
och fester omdöpas till kristna, likaså göras en mängd hedniska
statyer till martyrbilder. — Helgonen. — Kristendomens värde. —
Kyrkans gagn för samtiden. — Kyrkan mildrade öfvergången från
forntiden till medeltiden. — Dess välde öfver de barbariska folken.
Munkväsendet ............................................................. » 147
Flykten från världen. Eremiter i öknen. — Det första klosterlifvets
ordnande af Pachomius och hans syster Maria. — Asketen. — De
vilda mtinktumulten. — Fanatismen. — Kyrkan tager munkväsendet
under sitt hägn. — Kloster i Italien, Gallien och Afrika. —
Benedik-tiuklostren. — Monte Cassino.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
