Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Titel och innehåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VI
INNEHÅLLSFÖRTECKNING TILL SENARE DELEN
och folkrikhet. — Slafvar och fria handtverkare. — Hofhållningens
yppighet. — Arméns utpressningar. — Åkerbruk, kreatursafvel,
bergs-handtering och industri. — Den spansk-arabiska kulturen. — Sjöfärder.
Den arabiska konsten.............................................. Sid. 175
Litteratur och poesi. — Lärd forskning. — Skolor och bibliotek. —
Geograflens studium. — Öfversättningar af grekiska, syriska, persiska
och indiska skrifter. — Byggnadskonsten. — Moskéerna i Jerusalem
och Damaskus. — Alhambra. — Moskén i Cordova. — Alcazar i
Sevilla.
Västerlandet och påfvemakten...................................... » 177
Italiens nedsjunkande till ett biland åt det östromerska kejsardömet. —
Exarken i Ravenna.
Påfvemakten....................................................... » 178
Fornkristna sägner om Paulus och Petrus i Rom. — Kejsar Konstantin
och den romerska biskopen Sylvester. — Den s. k. »konstantinska
gåfvan». — Den romerska biskopens oberoende ställning. — Leo I.
— Han afvärjer från Rom hunnernas kung Attila och vandalen
Gen-serich. — Läran om den apostoliska stolens primat öfver alla biskopar.
— Roms förfall och utödande vid tiden för longobardernas infall. —
Den romerska biskopen stadens och dess omgifningars enda skydd.
— Patrimonium Petri eller S:t Petrus’ arfvedel. — Gregorius I. —
Påfvens ställning till den östromerska kejsaren och till longobarderna.
Frankerna ........................................................ » 183
Eröfra Bplgien och det nuvarande Frankrike och Tyskland till Rhein.
— Metovingernas konungahus. —• Antrustionerna. — De höga
ämbetsmännen. — Hofmästaren eller major domus. — Jordbruk,
vinodlingar. — Allmänningen. — Härföljet. — Det låga sedliga tillståndet
i Merovingernas rike. — Det kyrkliga förfallet. — Gregorius af To urs.
— De karolingiska hofmästarna Karl Martell och hans son.
Länsväsendet eller feodalismen ....................................... » 187
Utarrenderade gods, s. k. beneflcier. — Förlänade gods. —■ Län, feudum.
— Vasaller. — Senior och homo. — Godtgörelse för förrättad tjänst
gafs i anvisning på jord. —- Grefvar. — Markgrefvar. — Mindre
jordägare måste »rekommendera sig» hos de större för att få behålla sin
jord i form af förläning. — Grefvar, vice-grefvar, borgherrar, abboter
och biskopar hade under sig vasaller. — Sköldbärare eller väpnare.
— Ryttare eller riddare. — Baroner. — Storvasaller. — Vasallens
skyldigheter mot sin senior. — Länsherrens förpliktelser mot sin
vasall. — Suzeränen.
Karl den stores kejsardöme............................................ » 191
Karl såsom »romarnes patricius». — Karls kröning till kejsare i
Late-ranen i Rom. — »Det heliga romerska riket af den tyska nationen.»
— Dess fall. — Napoleon I:s försök att återupplifva Karl den stores
monarki. — Tillståndet under Karls styrelse. — Landtbruk,
handt-verk och yrken. — Karls förordningar angående skötseln af
krono-godsen. — Handeln. — Handelsvägarna.
Påfvestolens allmakt ..................................’.............. » 195
Anarkiska tillstånd efter Karl den stores död. — Påfvens anspråk på
att vara Guds ställföreträdare på jorden och på myndigheten öfver alla
furstar och herrar. — De pseudoisidoriska dekretalen. — Nikolaus I.
— Hans grundsatser om kyrkans oinskränkta välde. —- Splittringen
af Karl den stores rike i två själfständiga stater: Tyskland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
