- Project Runeberg -  En sommar i Småland. Berättelse /
47

(1847) [MARC] Author: Karl af Kullberg - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 2

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Ja, så mycket skydd skänker staten åt den enskilda
industrien. Sjelf hänger den dem, hvilka försöka sig
som imitatörer af statsmyntet; men gemena förfalskare,
hvilka undergräfva tusendes välstånd, som på den
oerfarna landsbygden desto mera ostraffadt drifva sitt
skändliga spel, dem låter man löpa, sedan man tagit
af dem äran och tjugu riksdaler riksgäld, hvilket
kanske icke utgör hundradedelen af deras årliga behållning
på handtverket. — — Femhundra och femhundra
göra mig tusen, allt Ystadsboer; men äfven med
dem måste man vara försigtig. Man bör granska dem
noga, samtliga privatbankssedlarne: de äro att anse
som ett slags plantor på godt och ondt; ormen lurar
bakom dem.»

»Den sista bundten,» upplyste länsmannen,
»innehåller fyllnaden i hela lagsökningsbeloppet, 129 r:dr
19 sk. 11 rst. banko. Jag ber herr baron om ursäkt,
att jag deri fallit besvärlig med kronans mynt.»

»Det är rikligt, alldeles riktigt; jag skall lemna
Huslund mitt qvitto. Men hör nu: hvadan kommer
det förfärliga tiggeriet, som för det närvarande alldeles
öfversvämmar oss? Mina hundar ha att göra från
morgon till qväll, att hålla gården ren. Det är ett
oskick, som bör allvarsamt beifras äfven af
kronobetjeningen.»

»Följde endast alla besutna män inom distriktet herr
barons visa åsigt, att aldrig ge något åt tiggare, skulle
det obehöriga bettlandet snart vara slut; ty hvem bryr
sig om att begära, då man är säker att ingenting få?
Men i fall jag skulle våga en anmärkning mot en
höggunstig förman, kunde man äfven säga, att herr
landshöfdingen är något slapphänd mot lösdrifvare, och
låter dem drifva alltför länge, under förevändning att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kullenso/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free