Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Men just vid den tiden — så är det mig åtminstone
sagdt — har en husmor sina höstbestyr; och man
vantrifs ju aldrig, då man har sysselsättning?» invände fru
Stormsvärd, med ett skälmaktigt leende spelande öfver
de friska läpparne.
»Jag ingår fullkomligt på generalskans åsigter. Man
fullgör således sina höstsysslor; men, som en klok
husmor, bör man åtminstone innan vintern bli färdig
dermed. Snart slår snön på rutan; man skottar sig
med möda en smal stråt fram till landsvägen.
Dagarne bli odrägligt långa vid den entoniga musiken af
tröskmännens slagor och af pigornas spinnrockar;
aftonbrasan börjar, i kraft af vanan, att förlora sitt
behag; det kyliga nöjet af slädåkning blir snart uttömdt.
Det är nu som den första tanken uppstiger på rikt
eklärerade salonger, hvimlande af ett glädtigt sällskapslif,
på lysande toiletter, föremål för karlarnes beundran
och damernas afund, på dessa hyllningar, som
väl ändå äro dyrbara för hvarje qvinnohjerta, hyllningarne
åt behagen, skönheten, qvickheten och hvarföre
icke äfven åt rangen och rikedomen? Isynnerhet
skulle det förefalla mig otroligt, att något fruntimmer,
ur alla synpunkter förtjent af denna odelade hyllning,
fullt säker att endast behöfva visa sig, för att i rikaste
måtto vinna densamma, förmådde vara nog mycket
hjeltinna, att tänka på skådeplatsen för sina triumfer
utan saknad, utan önskan att lägga någon ny eröfring
till de redan vunna.»
Nästan med ett uttryck af missnöje betraktade
generalen den djerfve skildraren af en hufvudstads behag;
men detta missnöje klarnade småningom upp ända till
fullkomligaste tillfredsställelse, då den unga frun,
leende, svarade: »Säkert tycker häradshöfdingen sig ha
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
