- Project Runeberg -  En sommar i Småland. Berättelse /
126

(1847) [MARC] Author: Karl af Kullberg - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 5

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


»Det vore bättre om du, i stället för att drömma om
mamseller, som skulle spotta åt dig, i fall de finge
se dig, funderade på något godt kap att göra tillsamman,
sedan vi väl sluppit ut ur den här hålan, hvilket
icke bör kunna dröja så länge; ty mig får man
aldrig fast — bara ett enda lumpet vittne — och du
är redan lagligt förvunnen: du har dina tjugusex par
spö, som på hyllan. Det är alltid godt att ha gjort
upp för sig en plan, då man släppes ut och står med
två tomma händer utanför slottsporten.»

»Min plan,» svarade bokhållaren och slog benen i
kors, »är att genom mina slägtingars bemedling erhålla
någon förmånlig plats i Norra Amerika. Med mina
kunskaper och min vackra figur, vore det orätt af mig
att gräfva ner mig på landet bland tjufvar och skälmar.
Derute ser man icke på ett litet felsteg mer
eller mindre; man håller icke der så sträng moral, som
hos oss. Kanske kunde jag i Norra Amerika få mig
någon rik flicka; fruntimmerna der lära vara alldeles
rasande efter blonda karlar.»

»Ha! ha! ha!» skrattade Sven Isaksson; »jag tror du
vill bli hederlig karl, din gamle skälm! Men, ser du,
det är lur. En rumlare kan bli stadig man, en
gudsförnekare kan bli god kristen, en girigbuk kan bli
slösare; men en tjuf — han blir tjuf. Om en rättfärdig
sju resor faller, står han upp igen; en tjuf
behöfver endast falla en gång, för att aldrig stå upp mera.
Tror du, att någon skulle ännu vilja kännas vid dig,
som klädt pålen, som legat på skampallen? Din egen
mor skulle vända dig ryggen. Nej, håll du dig till de
dina, och spela inte förnäm, så vida du icke vill qväsas
af mina knytnäfvar.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kullenso/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free