Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tryggt i handen! Lika god kålsupare den ene som den
andre!»
»Nå, så f-n fördöme mig,» utropade Sven Isaksson,
som några ögonblick tvekande betraktat nykomlingen,
»är det icke Olle i Sörgärde! Så har du då ändtligen
på gamla dar blifvit en af våra, fastän du dröjde i
det längsta! Vet du, jag nästan misströstade om dig;
jag fruktade, att frestelsen aldrig skulle få makt med
dig. Men var emellertid hjertligt välkommen, fastän
du i det hela är bra gammal för yrket! Välkommen,
bror Olle!»
Sven Isaksson utsträckte sin hand mot fiskaren, som,
utan att emottaga den, stirrade på den förhärdade
brottslingen.
»Hvad f-n, vill du spela helig eller förnäm!» skrek
Sven Isaksson. »Har du inte stulit, liksom jag; har
du inte gjort inbrott, liksom jag! Nå, vi äro ju
alldeles lika goda kamrater och embetsbröder. Eller,
förlåt mig, kanske du ämnar neka och inte vill ge
hugg på dig inför de här herrarne — — se, det är
en annan sak. Åh, du är en gammal filur, pappa
Olle!»
»Ni plaserar då allt möjligt patrask i det här
fängelserummet, min kära Njursten!» yttrade f. d. bokhållaren
till fångknekten, medan han alltjemt bibehöll sin
liggande ställning, hvilken han säkert sjelf ansåg
utomordentligt värdig och behagfull.
»Kaka söker maka; vi måste skaffa passande sällskap
åt dig,» genmälde fångknekten.
»Det strider mot alla filantropiens grundsatser, att
fångvaktaren oqvädar den fångne. Men sådant der
begriper du icke i din okunnighet; grannlagenhet och
delikatess finnas icke på ställen som dessa.» Efter denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
