- Project Runeberg -  En sommar i Småland. Berättelse /
230

(1847) [MARC] Author: Karl af Kullberg - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 10

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sig en brinnande pyramid mot höjden. »Ljus, mera
ljus!» ropade dåren, liksom den döende Gœthe, och
dansade, i vild glädje, kring sitt verk. Och medan
elden rasade förfärligt öfver åskådarnes och de på
scenen uppträdandes hufvuden, gick allt dernere sin
jemna, ostörda gång; de lefvande bilderna intogo sina
attityder och helsades af publikens högt uttryckta bifall;
orchestern uppstämde stycken, som borde musikaliskt
tolka taflans betydelse; sällskapets recensenter gjorde
sina anmärkningar och skakade på sina sluga hufvuden
— ingen enda af alla dessa hörde ofvanom sig det
egna, tunga dån, hvarmed en ännu instängd låga rullar
framåt. Slutligen röjde den sig väg, och med
förfäran såg man eld slå fram genom taket till
theatersalongen. Nu blef i ett ögonblick tumultet och
förvirringen obeskriflig. Alla störtade på dörrarne, som
lyckligtvis voro nog stora, att lemna samtlige åskådarne
en oqvald utgång. Endast en af dem ilade, med
starka steg, rakt på theatern; men just då han hunnit
orchestern, nedrasade en del af det brinnande taket, och
stängde honom ohjelpligt från det mål han velat hinna
— generalen måste, för första gången i sin lefnad,
söka sin räddning i flykten.

Då elden först bemärktes, befunno sig alla i
tablåerna deltagande på scenen, med undantag af
generalskan Stormsvärd, som i fruntimmernas klädloge var
sysselsatt att anlägga den kostym, hon i sista tablåen:
en vandrande theatertrupp efter Francois Biard, såsom
Zaïre borde bära. Likt en flock plötsligt skrämda
nymfer, störtade fröknarne Grönlund och Roffelli, med
sina långa fantastiska drägter högt uppskjörtade, utför
theatertrapporna, och ångsten afpressade dem, midt i
språnget, genomträngande jemmerskri. Och efter dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kullenso/0230.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free