- Project Runeberg -  En sommar i Småland. Berättelse /
259

(1847) [MARC] Author: Karl af Kullberg - Tema: Småland
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kapitel 11

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

intressant innehåll: det är ungdomen ensamt förbehållet
att ännu kunna hysa känslor, beslägtade med
barnets.»

»Jag hoppas emellertid,» inföll fru Stormsvärd, som
gerna ville leda samtalet från den slippriga grund,
hvarpå det, i fråga om brefvexling, för tillfället befann
sig, »jag hoppas emellertid, att de i dag erhållna
nyheterna äro goda?»

»Derom kunna tankarne vara delade,» genmälde den
gamle med en nästan bitter tonvigt på orden; »för min
enskilda del är jag af samma åsigt, som det gamla
ordspråket: ”inga bref, goda brev”.»

Generalskan riktade på sin make en hastig, spejande
blick; hon ville läsa i hans ansigte, huruvida
blott en tillfällighet eller en verklig afsigt lade honom
på tungan de pilar, som upprepadt träffat henne. Men
den gamle krigarens drag hade redan återtagit sitt
vanliga uttryck af fryntlighet och öppenhet; molnet,
som skuggade dem, hade gått förbi, och de hos fru
Stormsvärd uppstigande misstankarne sjönko åter tillbaka.
Med allt det yttre lugn, all den inre ihärdighet
och ansträngning, som voro ett arf från hans krigarlif,
följde likväl generalen hvarje sin hustrus rörelse,
hvarje minvexling i hennes ansigte; hans misstankar
hvilade på alltför säker grund, att ett leende, en
vänlig blick skulle kunna förjaga dem.

Så förflöto kyligare, än förut under de begge
makarnes äktenskap varit händelsen, förmiddagen och
middagen. Knappt hade den sednare, under temligen
fåordiga samtal, blifvit afslutad, förrän generalen begaf
sig in i sina rum och slog sig ned vid ett af fönstren,
hvarifrån man kunde öfverse de tvenne serskilda
utgångar, som från Wikingbo slott ledde ut i det gröna.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kullenso/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free