Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IO
KULT OCH KONST.
Linköping i början af 1150-talet — det första svenska kyrkomötet —,
var ju engelsman och vistades, liksom Tomas Becket, en tid hos
påfven i Sens. Och ryktet om den modige ärkebiskopen af
Canterbury, som blef en kyrkans martyr, spred sig snart till Norden; härom
vittnar bland annat dopfunten i Lyngsjö (Skåne) från tiden omkring
1190, där mordet på det nya engelska helgonet afbildas. Bilder af
honom uppsattes i svenska kyrkor (t. ex. i Skepptuna, Uppland).
En eller annan relik har sannolikt från hans helgedom förts till
Sverige. I Linköpings domkyrka var ett altare invigdt åt Sankt Tomas.
Det skulle icke förefalla osannolikt, 0111 prelaterna i Linköping
stått i direkt förbindelse med Canterbury. »Stenarna tala», och i den
domkyrka, man nu höll pä att uppföra i den svenska stiftsstaden,
vittnar mängt och mycket om inflytande från England.
Under 1100-talets senare del hade i Linköping ett kor till en ny
domkyrka uppförts och ett tvärskepp påbörjats. Det är möjligt, att
detta äldsta byggnadsverk — hvaraf icke mycket återstår, då koret
mot 1400-talets slut fullständigt ombyggdes — visat intryck från den
tyska och sydskandinaviska (lundensiska) konsten; men säkert är
detta icke. När man började sträcka korsflyglarnas bröstningsmurar
och — möjligen i omedelbar följd — långhusets, har med säkerhet
ett engelskt eller fransk-engelskt inflytande gjort sig gällande. Detta
motsäges icke af den norra portalen, som i öppningen har en
»skul-derbåge» (fig. 6), och det bestyrkes framför allt af bågställningarna i
sidoskeppens nedre murar, den s. k. arkaturen. Till omkring tvä
tredjedelar af långhusets utsträckning är denna arkatur rundbågig
och fortsättes därefter (mot väster) omedelbart i spetsbågar. Samma
öfvergång kan man konstatera i Canterbury, äfven om spetsbågarna
där äro vida äldre än motsvarande i den svenska katedralen. Denna
fråga om arkaturen i Linköpings domkyrka — en i vårt land
enastående företeelse — ämnar jag behandla i en särskild uppsats,
hvarför jag här nöjer mig med att påpeka det frappanta likhetsförhållandet.
Domkyrkan i Linköping anlades ju efter vida anspråkslösare
mått än den stora engelska katedralen. Något centraltorn har nog
aldrig varit planeradt i den förra. Däremot hade man måhända först
tänkt att göra långhuset basilikalt, med midtskeppet högre, såsom i
England är regel; men både tekniska och ekonomiska svårigheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
