Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mäster magnus granlund.
97
malt och kratsligt, at det icke allenast icke swarar emot den öfriga
byggnad och reparation, som är skedd uti sielfvva kyrkan, utan ock
genom gamla spikar och rispor skadar både mässhackar och
prästernas kappor vid communionen». Tillgångarna i kyrkokassan lade dock
väl hinder i vägen för annat än botandet af de värsta bristerna, och
detta ansågs bäst ske genom anskaffandet af tvenne nya skrank, ett
kring altarbordet och ett mellan kor och långhus. Granlund fick
uppdraget att förfärdiga dem. Han framvisade ritningar, som
gillades, men får på samma gång _
lofva, »det de bägge skrancken
skola blifwa med den
accura-tesse giorde, at de blifwa bättre
än de ritningar, han nu i hast
uppsatt, samt at på
postamen-terna uti choringången skola
blifwa twå wackre bilder, til
en wanlig prydnad». De vackra
bilderna blefvo naturligtvis
Tron och Hoppet, som numer,
efter en restaurering af kyrkan,
kampera ihop med degraderade
föregångare och kolleger uppe
bland skräprummets damm och
spindelväf. Innan Granlund
lämnade kyrkan, fick han
dessutom göra några »zirater» på dess
orgel, som året förut byggts
af orgelbyggarne Nils
Söderström och Mathias Swalberg.
Åtminstone såvidt jag vet är detta mäster Granlunds sista
arbete. Som sagdt, en stor konstnär blef han aldrig, om det också
rättvisligen måste erkännas, att han i lyckliga ögonblick kunde
åstadkomma en hel del vackert och tilltalande. Som en af de sista
målsmännen för vår äldre kyrkliga dekorationskonst, i mycket så rik och
blomstrande, bör han dock kunna räkna på vårt intresse. Den tid,
som följde efter honom, var för lärd och upplyst att längre äga
något djupare intresse för sina små enkla helgedomars prydande,
och fä saker äro också i allmänhet mer tarfliga och ledsamt nyktra,
än hvad den i den vägen kunde åstadkomma. Och hvad angår en
tid ännu närmare vår egen, har ju satsen: ju billigare, dess bättre,
Kult ock konst. i
Fig. 6.
Danmarks kyrka i Uppland. Tron
och hoppet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
