- Project Runeberg -  Kult och Konst. Tidskrift för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allmänhet / Dubbelhäfte 1905 /
109

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Trefaldighetskyrkan i Uppsala efter
restaureringen.

Till frdgan om kyrkans och dess målningars älder och stil.

Af

August Hahr.

Vid sidan af den gamla vördnadsvärda Uppsala-domen, hvars
inre trots allt ännu äger verkliga värden, ligger en gammal kyrka
af gråsten och tegel, som sannerligen på intet sätt vill mäta sig med
sin grannes stolta proportioner och invecklade struktur, men icke
desto mindre väcker ett särskildt intresse genom sin
byggnadshistoria, det sätt, hvarpå den nyligen afslutade restaureringen
skickligt kunnat betona dennas perioder samt sist och slutligen genom
den i hög grad stämningsfulla interiören. Principen för
restaureringen har varit att låta det gamla komma till sin rätt. Därför har
äfven den ursprungliga gråstenskyrkans väggar blottats. Man har
följt ett alldeles motsatt förfaringssätt mot det vid domkyran
använda. Här har ingen stilschablon fått dölja kyrkans utveckling.

Frågan om templets ålder är nog ännu ett tvistefrö. Att
gråstenskyrkan går tillbaka till noo-talet, torde vara obestridligt. Den
var en rektangulär byggnad utan korkvadrat och absid samt af
ovanlig storlek (27 m. lång och 14 m. bred). Men huru dess öfre parti
såg ut, huru takkonstruktionen tedde sig, är svårt att besvara.

D:r S. Ambrosiani har (i Sv. Fornminnesfören:s tidskrift XI, 2)
framställt den hypotesen, att kyrkan haft ett öfverskepp af trä,
d. v. s. den skulle varit treskeppig liksom nu, och öfverskeppets väggar
och takresning skulle burits af väldiga stolpar. Det låter ej orimligt,
men hvarför kan ej lika gärna funnits stenpelare, som burit en
öfver-kyrka af sten eller tegel. De 11. v. knippepelarna stå på grofva,
utan ringaste dekorativ karakterisering utmärkta kalkstensbaser, och
pelarnas inre skall dölja en kärna af granit. Skulle ej här en
ursprunglig anordning vara antydd?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:32 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1905/0119.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free