Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KULT OCH KONS’)’.
En annan, med Klemming samtidig och befryndad svensk
kult-historisk forskare och författare af framstående rang äga vi frän förra
århundradet i hymnologen, komministern i S:t Klara församling i
Stockholm, J. W. Beckman. Forskare och samlare särskildt på de
svenska och utländska psalmernas och äldre psalmböckernas litterärt
utomordentligt rika område redan på en tid, då dylik litteratur ännu
kunde utan orimliga kostnader uppdyrkas, samlade han ett sällsynt
rikt och dyrbart hymnologiskt bibliotek, hvars värdefullaste saker
efter hans död genom Klemmings nit förvärfvades åt kungl, biblioteket.
Beckmans s. k. »Psalmhistoria», eller »Den nya svenska psalmboken
framstäld uti försök till svensk psalmhistoria», är en vacker svensk
hymnologisk bragd, ehuru den om tysken WacKERNäGELS minutiösa
detaljmaner påminnande författaren aldrig hann med att skrifva den
svenska hymnologiens historia. Den synnerligen rikhaltiga litterära
källförteckningen till en sädan i slutet af hans verk erbjuder dock
ett värdefullt material, som väl ännu väntar på att blifva i något
hithörande historiskt specialverk fullt utnyttjadt. Beckmans
»Psalmhistoria» blef hugnad med statsunderstöd och genom subskription
spridd till ett stort antal svenska kyrkoarkiv, där den således är för
bäde präster, organister och allmänheten synnerligen lätt tillgänglig.
På kultens rent kyrkomusikaliska område har den ännu i hög
ålder lefvande professor O. F. B. Byström under senare delen af
förra seklet genom egna forskningar, genom musikföredrag landet
rundt, numera söndagligen på Skansen, och framför allt genom
utgifna musikaliska verk berörande den medeltida gregorianska
sången i flera hänseenden verkat väckande och vägröjande. Egentlig
kultuell musikhistoriker är han dock ej.
Så är däremot till ej ringa del fallet med en ännu ung
musik-historisk forskare och författare, som sekelslutet skänkte oss, numera
läraren vid Kalmar läns folkhögskola, filos. kand. tobias norlind.
Dels genom sin lilla innehållsrika handbok i »Svensk musikhistoria»,
dels och än mer genom sina i »Svensk musiktidning» införda
förteckningar öfver i>den svenska musikhistoriens källon, dels genom
sin i ■»Sammelbände der Internationalen Musik-Gesellschaffo införda
utförliga historiska afhandling om gamla svenska skolsånger (mest
pä latin), dels genom senare musikhistoriska uppsatser har han visat
sig som en framstående musikhistorisk forskare och författare, hvilkens
forskningar och arbeten äro af betydelse äfven för svenska kyrkans
äldre liturgiska musik. Adolf Lindgren, en af de få svenskar,
som i senare tider vetenskapligt studerat musikhistoria och musik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
