Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BETYDELSEN AF KULTHI STORISK A FORSKNINGAR.
59
senare förekomma ock uppsatser, som beröra vårt ämne, af andra
författare, såsom t. ex. professor E. Wrangel m. fl.
I större kyrkohistoriska monografier hafva några af vår kyrkas
stormän i äldre tider blifvit utförligt skildrade. Ehuru de icke äro
skrifna i uteslutande hymnologiskt syfte, kommer dock äfven dessa
stormäns betydelse för kulten och psalmdiktningen där äfven mer
eller mindre utförligt till behandling. Så i monografierna öfver
Jesper Svedberg, den egentlige fadern till vår s. k. gamla psalmbok
af biskop H. Tottie; öfver Haqvin Spegel, den store
psalmsångaren, af den beklagligtvis alltför tidigt bortgångne
kyrkohistorikern, dr Josef Helander; öfver Laurentius Paulinus Gothus af
professor H. Lundström. Tvenne mera rent hymnologiska och
litteraturhistoriska monografier äga vi, nämligen dels öfver
psalm-och vissångaren Olof Kolmodin, af professor W. rudin (intagen i
Svenska Akademiens handlingar) dels öfver medarbetaren i vår nya
psalmbok, psalmsångaren Sam. Joh. Hedborn, förf. af skalden, dr
E. N. Söderberg, hvilken äfven annorstädes skrifvit och
fortfarande skrifver hymnologiskt historiska uppsatser.
Öfver våra största nyare psalmdiktare, en Wallin, en Franzén
m. fl., är ju mycket skrifvet i större och mindre litteraturhistoriska
arbeten, men en kyrkligt hymnoloisk framställning af dem och
deras psalmdiktning äga vi ännu icke. Samma är fallet med mänga
andra goda svenska psalmsångare. Af det meddelade framgär, att
om ock den hymnologiska grenen af vår kulthistoria för vissa tider
och personer blifvit pä ett utmärkt sätt behandlad, återstår dock
ännu ofantligt mycket att göra på detta område. Någon omfattande
Svensk psalmhistoria torde vi icke kunna få på länge. I detta
sammanhang bör nämnas, att läroverksadj. Albin Hildebrand
skrifvit en intressant litteraturhistorisk studie rörande »Svenska kyrkans
psalmbokskommittéer och psalmboks/årslag under ijoo-talet och början
af 1800-taleU.
Äfven på den allmänna kristna hymnologiens område ha vi
pä senare tiden fått början till ett större värdefullt hymnologiskt
arbete: A. E. friedländer (lektor i Göteborg), »Den kyrkliga
diktningen, /, Hymner och andliga sånger från den kristna kyrkans
äldsta tid järnte inledande historisk öfversikt-». Byggdt på
själfständiga forskningar både inom- och utomlands och innehållande
både svenska tolkningar af ett urval gamla latinska kyrkliga hymner
etc. och rent historiska öfversikten’, är detta högst behöfliga och
betydande arbete en synnerligen glädjande företeelse.
(Slut i nästa häfte.)
Richard Norén.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
