Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STOCKHOLMSUTSTÄLLNINGEN.
71
En af relieferna (fig. 1) framställer en anklagelsescen: en ung
man i gotisk riddarrustning ledes af knektar inför en kejsare, som
sitter pä sin tron.
A en annan platta (fig. 2) ses samme unge man, fastbunden
naken på en bänk. Därinvid stå kejsaren och hans bödlar. En af
dem är väpnad med en väldig knif, en annan häller en saltbinge i
beredskap.
Den lockige unge mannen saknas icke på någon af de öfriga
fyra plattorna. Han är således berättelsens hufvudperson. Men
hvilken berättelse? Ridderliga martyrer känner legendariet många:
S:t Sebastian, S:t Mauritius, S:t Gereon o. s. v. Skall man gissa, måste
dock tankarna först falla på den populäraste af dem alla: S:t Georg.
Hos kejsaren (jfr fig. I) af Rom led han sitt martyrium, och där
blef han bland andra pinor underkastad hudflängning, hvarpå såren
ingnedos med salt1 (jfr fig. 2). Men dessa marter ha andra helgon
också utstått. Låt oss tillse, om de fyra öfriga plattorna hafva ännu
tydligare motsvarigheter i Georgs-legenden än de nyss beskrifna?
Fig 3 visar den lockige riddaren, fasthållen af knektar, vid sidan
af en i de lärdes dräkt klädd man, hvilken med en staf synes röra
om innehållet i en bägare. Martyren lyfter handen mot sitt bröst.
Förklaringen till bilden å denna platta återfinnes verkligen i
Georgs-legenden. Då bödlarne uttömt sin skicklighet på helgonet, tar
kejsaren sin tillflykt till sin magits, sin doktor och giftblandare, och
denne »blandade gift och vin och gaf S:t Georg att dricka, men Guds
man gjorde korsets tecken, drack och led ingen skada».2
Det berättas också, att kejsaren till slut med hycklande faderlig
ömhet sökte beveka helgonet att tillbedja dessa gudar, som trots
hans motsträfvighet alltjämt voro villiga att’ mottaga hans dyrkan.
Låtsande gifva vika för kejsarens böner följer S:t Göran honom till
Apollotemplet, som snart fylles af åskådare, hvilka vilja bevittna,
huru den berömde riddaren högtidligen öfvergår till den hedniska
tron. Men deras hopp gäckas på det grymmaste. När allas
forväntan blifvit spänd, faller S:t Göran på knä och tillbeder — icke
apollostoden, utan sin osynlige Gud och anropar honom om att låta
templet instörta, hvilket också sker.3 Vi se detta moment i berät-
1 Legcnda aurcea. Ed. Græssk. Dresdæ et Lipsiæ MDCCCXLVI. Sid. 262
(»sale plagas fricari»), — Keferat af Georgs-legenden i H. Hildebkands: Herr Stens
Sankt Jöran i Antikvarisk Tidskrift. Del. VII, h. 4. Stockholm 1885.
* Legcnda aurea. Sid. 262.
3 Lcgenda aurea. Sid. 263.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
