Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIKEN VID SVENSKA SKOI.OR UNDER IÖOO-TALET.
95
basfiol. I en inventarieförteckning från år 1725 nämnas följande
musikinstrument, af hvilka helt säkert flera tillhörde skolan sedan
1600-talet: basfiol, basflöjt, kvintflöjt, diskantflöjt, tenorbasun,
alt-och basbasun. 1
Eleverna fingo tillfälle att visa sin skicklighet i instrumentalmusik
ej blott vid sockengängen utan äfven i kyrkan. När engelska
sändebudet WHITELOCKE d. 5 dec. 1653 var i Skara och besåg
domkyrkan, funnos där »en myckenhet skolgossar, som sjöngo
morgonpsalmer efter orgorna och säckpipor».2 Kyrkorna anställde ofta äfven
särskilda musikanter att utföra instrumentmusik under gudstjänsten.
Sådana stadsmusikanter omtalas från 1600-talet bl. a. i städerna
Stockholm, Göteborg, Västerås, Kalmar och Norrköping.3
Denna instrumentalmusik af dels skolgossar dels stadsmusikanter
i kyrkan hotade ibland att antaga allt för skarpa och bullrande
former. Åtminstone ifra en del förslag till kyrkoordningar mot den gälla
musiken i kyrkan. Biskop Laukelii kyrkoordningsförslag från midten
af 1600-talet förordnar, »att ingen ny musicering på italicnisch,
spa-nisch, frantzösisch eller annat slikt tungomål, eller ock med pukor,
trummor och trumpeter i kyrkan skall vid de dödas begrafning i
våra församlingar införd och brukad varda.» Emporagrii
kyrkoordningsförslag några årtionden senare stadgar: »Ej må någon vid
musik i kyrkan bruka trummor eller pukor, som otjänliga äro och
förargeligt buller med sig hafva.»
De läroböcker i musik, som skolorna betjänade sig af, voro ej
öfverallt desamma. 1611 års skolordning föreskrifver i trivialskolornas tredje
klass ett»Compendium musices» utan namngifven författare, i fjärde
klassen »Musica Henrici Fabri». Denna sistnämnda musikbok af Henrik
Faber kan ej vara någon annan än denne författares för tyska skolor
afsedda bok »Compendiolum musicæ pro incipientibus», hvilken under
tiden 1548—1665 upplefde ej mindre än 37 upplagor.4 Lunds univ. bibi.
förvarar ett exemplar af denna bok tryckt i Greifswald 1594. I svenska
skolbibliotek förekommer ej sällan musikläroböcker af j. burmeister,
G. Rhaw och N. listenius. En direkt för svenska skolor afsedd
lärobok i musik utgafs år 1622 från Reusners tryckeri i Stockholm 5
1 Arcadius, s. 43.
2 Whitelocke’s Dagbok, s. 158.
3 Sthlm vid Jakobs kyrka: Se Hulphers: Handl. rör. orgverksbeskrifningen: ms.
i Västerås’ bibi. — vilh. Berg: Saml. till Güteb. hist. I: 173. — Hulphers: Saml.
om Västerås’ stad; ms. i Västerås’ bibi. — G. v. Sylvander: Kalmar II: 3, s. 149. —
Flt. Hertzman: Norrköpings stads historia s. 12.
4 Eitners Quellen-Lexikon.
5 Enda kända exempl. i Kgl. bibi., Sthlm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
