Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIKEN VID SVENSKA SKOI.OR UNDER IÖOO-TALET.
95
upplaga är försedd med en rekommendationsskrifvelse från professorn
i Uppsala HARALD VALERIUS, den kände redigeraren af musiken
till gamla koralpsalmboken, daterad d. ii okt. 1699. Som tillägg
förekommer här för första gängen i Sverige en förklaring af de
musikaliska konsttermerna: forte, piano, adagio, allegro etc.
På öfvergången till de verkliga sångböckerna stå
undervisningshäftena i psalmodicn eller den kyrkliga recitationen. Vi ha på detta
område en liten värdefull handskrift från Skara bibliotek med
årtalet 1661. Titeln är: nLibellus musicus in quo præcipue Tonorum
ratio proponitur videlicet Ambitus et Tropi Tonorum, Intonationes
Psalmorum et formulce versuum in responsoriis et Introitibus
Missarum, et deinde modus canendi Venite per omnes Tonos.i Detta
skulle således motsvara ungefärliga kursen i andra klassen i
trivialskolan (enligt skolordningen af 1649). Det hela delas i sju
afdelningar. Första afdelningen omfattar blott allmänna tonöfningar; andra
intonationerna för de åtta kyrkotonarterna; tredje troperna; fjärde
versformlerna (versiculi); femte Benedicamusformlerna; sjätte
Venite-formlerna; sjunde afdelningen slutligen Magnificatrccitationen.1
Själfva skolsången var enligt skolordningarna dels koral dels
figur al. Med koral (Cantus choralis) förstås enstämmig gregoriansk
säng; med figural (Cantus figurativus) flerstämmig körsäng.
Koralsången skulle föregås af »Davids och Luthers psalmer». Med
sistnämnda uttryck förstås själfskrifvet de protestantiska hymnerna
eller psalmerna i modern betydelse. Vi ha ännu i behåll en
handskrifven liten sångbok från 1620-talet, hvilken kan tjäna oss
som exempel pä 1600-talets psalmsång. Enligt titeln: »Hymni
svetici tum latini in schola Calmariensi usitatissimh, skulle boken
omfatta de i Kalmar skola allra mest sjungna hymnerna. 1 landskriften
förvaras nu i Västerås’ bibliotek.2 Den innehåller 36 koralmelodier
med såväl latinsk som svensk text. Innehållet är de vanliga
hymnerna vid jul, påsk och pingst, och koralnotskriften pä 4 eller 5
notlinjer så godt som allenarådande.3
För den enstämmiga mensurerade sången och för den
flerstäm-miga funnos mänga sångböcker att tillgå. Främst stod under hela
1600-talet den helt och hållet för svenska skolor afsedda sångboken
Piæ Cantiones, utgifven af finske studenten och adelsmannen
Theodo-RICUS Petri Ruuta. Den första upplagen af denna sångbok utkom
1 Jfr vidare min uppsats om de svenska skolsångerna s. 55^—60.
3 1 lopbunden med några andra sånger.
3 Register öfver sångerna se ofvannämnda uppsats s. 563.
Kult och konst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
