Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIKEN VID SVENSKA SKOI.OR UNDER IÖOO-TALET. 95
äro: J. ZaNGE, E. BODENSCHATZ, A. HaMMERSCHMIEDT och J.
Rist. 1
Kalmar. Redan under 1500-talet omtalas musikundervisning vid
Kalmar skola. Skolans ende lärare (»skolemästare») på 1540-talet
(Petrus Arvidi) var tillika organist i domkyrkan. Vid Kalmar
domkyrka nämnes såsom »högre» kantor 1561 en jakobus, som
samtidigt får den lärda titeln doktor, och skulle häraf kunna slutas, att
denne möjligen samtidigt varit lärare i skolan. I Kalmar synes i
allmänhet musiklärareplatsen vid skolan varit förenad med
organistbefattningen vid domkyrkan. Från år 1640 känna vi, att
domkyrkoorganisten samtidigt var lärare i säng, räkning och skrifning i
skolan. »Svenske organisten» omtalas 1648 hafva ledt djäknarnes
sång, äfvensom att dessa biträdt honom med sina röster vid
uppförandet af musik i kyrktornet. Ar 1653 sökte domkapitlet fästa
vid läroverket genom bestämd lön en särskild lärare i sång och
musik och anslog härtill 30 tunnor spannmål. Denne lärare fick tillika
konsistorie-notarietjänsten och tillsynen öfver biblioteket samt
kallades adjunctus. Man utnämnde en framstående musiker och
litterärt bildad man, Israel leimontinus, till denna befattning. Han
omtalas i samtida källor som »en snäll poët och musicus». Det var
en föregångsman i många saker. Han utarbetade en profpsalmbok
med sångnoter, en del på nya af honom själf komponerade melodier,
och inlämnade denna till konsistoriets censur 1671. Genom
biskopens försorg underställdes arbetet ärkebiskopen, som svarade, att
psalmboken ej kunde antagas, emedan det skulle förorsaka irring och
anstöt i församlingen, om hvarje ort skulle få sin särskilda psalmbok
och icke nyttja den allmänt anbefallda Uppsala-psalmboken.
Leimon-tinus utarbetade sedan en lärobok i musik, som också ställdes till
konsistorii bepröfvande med anhållan, att skolungdomen måtte
prenumerera på arbetet, så att det kunde tryckas. Detta kom ej heller
till verkställighet. Vid Karl XI:s besök i Kalmar 1673 komponerade
Leimontinus särskild festmusik, som vann konungens nådiga bifall.
Ar 1677 frångick Leimontinus sin plats vid skolan och antog
pastorsbefattningen i Förlösa församling.2 — Musikböcker vid Kalmar skola
omtalas redan i början af 1600-talet. 1602 nämnes en »Liber cantus
in Membranet ‡o och »Discantsböker, ‡ voces, Röde inbundnes. I
’ K. F. KaklssoN’: Blad ur Örebro skolas historia. — K. Ahlén: Katalog öfver
Örebro lärov:s bibliotek.
2 Sylvandbr: Kalmar ii: 3 s. 88 lf., 276 lf. m. Ii ställen. — N. i. LÖFGREN:
Tjänstemän i Kalmar stift i: 220.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
