Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MÅLNINGAR PÅ DET BORMANSKA ALTARSKÅPET I VADSTENA. \OJ
sin drömda brudgum. D. v. s.: en kristen präst kommer på hennes
begäran hemligt dit, och prästen är ingen mindre än Origines, som
uppträder som Kristi budbärare till hans brud. Deras samtal handla
emellertid icke om kärlek, utan om rent teologiska ting. Särskildt
sysselsätta de sig med utläggning af treenighetsläran. Fylld af denna
tro och lärdom, går hon att betrakta arbetet pä tornet. Det är
nämligen ännu icke fullt färdigt. Hon märker, att arbetarne blott
gjort två fönster. »Så har din fader bestämt», svara arbetarne på
hennes fråga om orsaken till fönsterna. »Gör då för min skull ett
fönster till!» säger hon. »Vi frukta, o härskarinna, att din fader
skall vredgas på oss.» Mon tar pä sig ansvaret, och fönstret bygges.
Fadern kommer hem från en resa, ser de tre fönsterna och frågar
arbetarne: »Hvarför hafven I gjort tre fönster?» — »Din dotter har
så befallt.» — »Du har tillsagt om tre fönster, min dotter?» — »Ja, och
däri har jag gjort väl!» Hvarpå hon lägger ut sitt företag filosofiskt
och som yttersta grund anför: »Tre äro Fadern, Sonen och den Helige
ande.» Vred drager fadern sitt svärd, hon undkommer för att dock
senare såsom kristinna utlämnas åt prefekten. Allahanda tortyrer
pröfvas på henne, slutligen skall hon halshuggas, hvarvid den
onaturlige fadern rycker henne från bödeln och själf utför exekutionen,
sedan han släpat henne afsides. Dä ropar en röst från himmeln:
»Kom, min allra skönaste vän, och hvila i min Faders sofgemak, som
är i himmeln!» Men eld nedsteg och uppbrände fadern.
Detta är ett kort referat af Legenda aureas Barbaralegend. Som
synes, har den en högst overklig allegori-artad form. Legenden fick,
ju längre den lefde, emellertid mer och mer verkligt kött och blod
pä det allegoriska skelettet. I Nürnbergerpassionalet af 1488 äro alla
filosofiska resonemang utelämnade, och Origenes förekommer icke.
1 sina hufvuddrag är berättelsen där dock lik den nyss refererade
och passar liksom denna till text för två af Vadstenaaltarets pannåer.
A vår öfre panna ses byggnaden med de tre fönstren och de bada
disputerande — dotter och fader. A den nedre halshugger han
henne, men bäres i fonden själf bort af en djäfvul. Något dylikt
nämner visserligen icke legenden, men det är ju blott en utläggning
af uttrycket: »Lid kom och dödade honom», och hindrar mig alltså
ingalunda att såsom underskrift på taflan sätta S. Barbaras
halshuggning.
Sankt Erasmus.
Erasmus är en ung käck gosse (endast i senare versioner af
legenden biskop, så i den förut nämnda nürnbergska af 1488) icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
