- Project Runeberg -  Kult och Konst. Tidskrift för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allmänhet / Häfte 1-4 1906 /
112

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

7 2

KULT OCH KONST."

halshöggs hon. Men till Teofilus kom gossen, tog honom afsides
och sade: »Dessa rosor och äpplen skickar dig min syster Dorotea
frän sitt paradis.» Och försvann. Då brast Teofilus ut i pris och
lof öfver Doroteas Gud, som sände rosor och äpplen i februari
månad. Så anklagades han för kristendom och dog, huggen i stycken.
Odöpt gick han till Herren, döpt i blodets mystiska dop, säger
Jacobus de Voragine. Altarskåpstaflan framställer i förgrunden
halshuggningen samt i bakgrunden den himmelske gossen stående framfor
notarien Teofilus’ pulpet (fig. 5).

Alla öfriga sex legendariskt-episka bilder på detta altarskåp höra
två och två till samma saga. Endast de båda sist beskrifna göra
undantag. Nu återkomma rosor som viktigaste accessoar i båda
taflorna, utseendet pä den ena hjältinnan afviker icke alltför mycket
från den andras, och pannåerna äro placerade öfver hvarandra. Kanske
utgör alltså den öfre episoden en del af en i litteraturen obekant
version af Dorotealegenden? Jag vill icke absolut förneka
möjligheten däraf, men anser dock sannolikast, att den först gifna
tolkningen är den rätta. Det nämnda revalska altarskåpet visar ju att
de folkliga varianterna af Elisabetslegenden voro kända inom vara
breddgrader. Dessutom är kvinnan i den öfre pannan icke klädd i
samma dräkt som martyrskan i den undre, under det att
hufvud-personen i de båda Barbara-pannåerna ter sig i samma dräkt.

Sankt Sebastian.

Det hör till 14- och 15oo-talskonsten vanligaste motiv — S:t
Sebastian bunden naken och pilbeskjuten. Detta romerska ridderliga
helgon berättas hafva utan skada till lifvet utstått arkebuseringen.
Däremot led han slutligen döden under käppslag, hvilket martyrium
framställes i vår andra pannå.

Sankt Georg.

S:t Georg har vapen i hand och sin drake under sina fötter som
vanligt.

Därmed äro underskrifter gifna för dörrarnas samtliga inre
målningar. Yttersidornas bilder ha icke erbjudit några svårigheter för
tolkaren. De framställa, på corpus-dörrarna de fyra kyrkofäderna
och på predella-dörrarna de fyra evangelisterna.

I »Altarskåp i svenska kyrkor» säges, att målningarna pä de svenska
Bormanska altarskåpen i allmänhet härröra från Jan van Coninxloo’s

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1906/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free