Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 130
KULT OCH KONST."
Efter hörande af Ö. I. Ämb. och V. H. A. Akad. infordrar
K. M:t gm. domkapitlet förklaring frän församlingen och
kyrkoherden.
För saml. anför uti sin förklaring bl. a.: Då tillåtelse till
öfver-kalkning af målningar gifvits 1893, ansåg församl., att denna gällde
äfven 1905. Med kännedom om långsamheten hos vederbörande
myndigheter beslöt församl. att utföra det arbete, hvartill den ansäg
sig berättigad gm. tillåtelsen af 1893, för att sedan efter erhållet
tillstånd fortsätta med allt, som skulle förändras.1 Kyrkoherden
Hallberg säger i sin förklaring till K. M:t, att han varit öfvertygad
om, att tillåtelsen från 1893 gällde äfven nu, annars skulle han visst
icke låtit företaga arbetet med målningarnas öfverkalkande. *
På K. M:ts befallning låter Ö. I. Ämb. gn. ark. Wåhlin utreda,
hvilka målningar som blifvit förstörda, samt huruvida nägon af
dessa tillhörde dem, som afsetts med det K. Brefvet d. 18 aug. 1893.
Af ark. Wåhlins utredning framgår följande:
Målningarna å absidens och korets hvalf samt triumfbågen hade
mer eller mindre försiktigt renhackats, men torde dock kunna räddas.
Den norra och södra kupan af skeppets östligare hvalfkvadrat
hade 1893 blottats samt afbildats gn. ombud för V. H. A. Akad.
Efter dennes afresa hade hvalfvets samtliga 4 kupor renhackats och
öfverputsats, men, mot gifven föreskrift, sä hårdhändt, att då putsen
1905 afknackats, icke ett spär syntes af de gamla målningarna.
I skeppets västligare hvalfkvadrat hade nu alla kupor utom den
västligaste genom vårdslös skrapning befriats från öfverputsningen,
sedan vattrifvits och nyputsats, så att hvarje spår af målningarna
gått förloradt, utan att något som helst tillfälle lämnats till
afbildning eller sakkunnig beskrifning. Den västligaste kupan hade
undgått förstörelsen endast emedan det höga orgelverket under
densamma förhindrat arbetet. Bågen mellan skeppet och tornet i
i väster hade renhuggits, men ännu ej putsats, hvarför dess
målningar kunde räddas. Tornrummets tunnhvalf hade visserligen små
rester af målningar, men alltför obetydliga för att kunna restaureras.
Väggarna i skeppet hade 1893 blifvit afknackade, och därvid hade
målningar visat sig, men åter öfverputsats3 utan att de blifvit
afbildade.
Det slutliga resultatet af denna beklagliga historia är
emellertid följande:
Församl. anhåller i sin sent omsider ingifna ansökan hos K. M:t
om stadfästelse på ett restaureringsförslag omfattande följande
arbeten:
1 Denna församlingens förklaring står i bjärt kontrast med dess handlingssätt. Man
plägar icke påskynda en ansökans behandling genom att underlåta att själf inlämna
densamma (se ofvan!).
2 Jämför denna förklaring med Wåhlins redogörelse för samme kyrkoherdes
åtgärder i Västra Nöbbelöf 1898!
3 Församl. påstår sig hafva fått tillstånd därtill af Akademiens ombud vid dennes
besök 1S93, hvilket dock ingalunda öfverensstämmer med dennes skriftliga redogörelse
för sina åtgöranden vid nämnda besök.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
