Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stämmer desto bättre öfverens med de äldsta miniatyrerna och
relieferna.
»Altercatio», det är »Grälet mellan Kyrka och Synagoga», ansågs
(med orätt) som författad af Augustinus och njöt därför stort
anseende under medeltiden. Den ger i dialogform en delvis med
svårbegripliga spetsfundiga juridiska fraser späckad dispyt om
äganderätten till världen. Synagoga framhåller sina anor, som ge henne
företrädesrätt gentemot den unga Ecclesia, hvilken hon bespottar,
emedan hon »lefde i skogen på barbarers sätt, under det att Synagoga
härskade i Jerusalem med spira, purpur och legioner». »Väl vet jag»,
svarar Ecclesia, »att dina vapens och sköldars skimrande glans
störtade konungar. Jag känner din forna makt. Men nu är jag högre
än alla andra, och du, fordom i purpur höljda drottning, ligger för
mina fötter. Fordom var du härskarinna, nu är du min tjänstekvinna.»
För detta djärfva påstående fordrar Synagoga bevis, och Ecclesia
lämnar sådana dels i form af citat ur Gamla testamentet, dels genom
att peka på det faktum, att romerska riket nu vore kristet. »Kasta
blott en blick på legionernas fälttecken med Kristi namn!» Allt
emellanåt ökar hon enligt traditionell kvinnologik elden i bevisföringen
genom att påpeka dess slutliga resultat: »Och för resten så är jag
drottningen, jag är Herrens brud, Han har krönt mitt hufvud och
hängt purpurmanteln öfver mina axlar.»
Synagogan personifierar här judendomen såsom en stads- eller
nationalgudomlighet à l’antique ungefär på samma sätt som det
sörjande Jerusalem eller den fångna Judæa på mynt, präglade af
Vespasianus och Titus. På den artens personifikation tyda ock de
äldsta bildliga framställningarnas attribut — den ofvan nämnda
byggnaden med tinnarna, skölden och fanan. Ja på en elfenben har hon
t. o. m. en legionär i sällskap för att komplettera öfverensstämmelsen
med »Altercatios» skildring (»Synagoga härskade i Jerusalem — — med
legioner»).
Denna »Altercatio» är det tydligaste litterära motstycket till paret
Triumferande Kyrka — Sörjande besegrad Synagoga. Det finnes
kyrkliga skådespel, som ännu tydligare visa samband med konstens
Ecclesia och Synagoga. Men de tillhöra en senare tid. Altercatio
går däremot i tiden före hvarje den bildande konstens behandling af
de båda personifikationerna.
Men hvarför återgifver konsten denna tvist så ofta i samband
med Kristi passion? Det förklaras genom samband med liturgien.
Under passionstiden, i långfredags- och påskaftons-ritualen upprepades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
