- Project Runeberg -  Kult och Konst. Tidskrift för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allmänhet / Häfte 1-4 1906 /
187

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

OM ORGELNS ANVÄNDNING VID GUDSTJÄNSTEN. I8S

Inom de lutherska församlingarna, som i allmänhet gätt
långsammare och varsammare till väga med att rubba gamla, gängse
sedvänjor och med att införa nya ordningar, bibehöll man till att börja
med både orgelmusik och latinsk körsång, men man tillade en och
annan psalm eller sång pä modersmålet, som då sjöngs af hela
församlingen enstämmigt och utan orgel. Denna varsamhet gillade ock
doktor Martin Luther. Det kan man se af hans svar till
landt-grefven Filip af Hessen, som i full öfverensstämmelse med Luthers
Tyska mässa» låtit utarbeta en kyrkoordning för sitt land, den
s. k. Homburger-kyrkoordningen, hvilken han öfversändt till Luther
(1526). Denne gillar den naturligtvis, men han afråder dock från
dess införande; och han säger därvid bland annat: »Icke ens hos oss
i Sachsen kan jag ännu vara så dristig att förelägga en så stor mängd
lagar, ty jag vet väl, att 0111 lagar för tidigt anbefallas till efterlefnad.
de sällan hafva framgång. Föreskrifva och efterlefva äro vidt skilda
saker. Därför är bättre att hålla måtta. Korteligen: litet och godt.
t>långsamt och alltid framåt». Men för att bibringa en riktig och
lefvande föreställning om den varsamma långsamhet — jag ville
nästan hellre säga ängsliga försiktighet —, hvarmed de lutherska
församlingarnas ledare tillämpade reformationens läror och grundsatser
på gudstjänstordningen, vill jag ytterligare anföra en beskrifning
af Wolfgang Musculus på två ev. lutherska gudstjänster i Sachsen,
som han år 1536 bevistade. Den förra, som hölls i Eisenach pä
söndagen Cantate, beskrifver han sålunda:

1. Först sjöngs pä latin af gossar och skolläraren Introitus,
nämligen »Cantate Domino helt och hållet enligt påfviskt sätt och pä
särskildt rum i koret.

2. Härefter tillades »Kyrie eleyson», under hvilken sång någon,
omväxlande med kören, spelade pä orgel.

3. För det tredje sjöng en präst, som var klädd på papistiskt
sätt, och som stod vid ett likaledes med uppsatta ljus och annat dy
likt prydt altare, på latin »Gloria in excelsis Deo», hvilken sång kören
och den, som spelade på orgeln, växelvis fulländade.

4. Då denne slutat, sjöng prästen, med ansiktet vändt till altaret
och med ryggen till folket, på tyska en s. k. collecta, hvarefter han.
vänd till folket, omedelbart fortsatte med att läsa en text ur Jakobs
bref pä tyska.

5. Därefter spelades åter på orgeln, hvarpå kören sjöng
»Victimæ pascali etc., och menigheten föll in: »Christ ist erstandem.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1906/0205.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free