Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 196
KULT OCH KONST."
Frågan är nu, till hvilket slag af gudstjänstens beståndsdelar
orgelmusiken hör.
Härom äro bland teologerna tu tal. »Ett i hög grad viktigt och
kraftigt medel till befrämjande och stödjande af koral- eller
församlingssången i den evangeliska kulten blef orgeln, ett instrument,
hvars utbildning och fullkomning just vid den tid, då reformationen
framträdde, tog stora steg framåt, sedan det visserligen redan under
medeltiden länge varit kändt och delvis ock användts vid den
katolska kyrkans kult.» Så säger U. L. Ullman i sin Ev. luth.
litur-gik (II del. sid. 169 not. 1). Och i Kirchliches Handlexikon von
MEUSEL, art. Orgel, läsa vi: »Under det att den orientaliska kyrkan
nu som förr icke unnar orgeln någon plats vid gudstjänsten och
motståndet mot densamma i den latinska kyrkan på mötet i Trident
så när hade lyckats att aflägsna honom, sä har den lutherska kyrkan,
i motsats till de bild- och orgelstormande reformerte, förhjälpt detta
instrument till cn storartad utveckling, emedan just orgeln är det
bästa stödet för församlingssängen. Motståndare såsom KLAUS
Harms förekomma blott enstaka.» Men till dessa enstaka
motståndare hörer bland andra en Clemens Alexandrinus († 220),
som säger (Pædag. II: 3, 4), att de kristna bruka blott ett instrument:
ordet (Åöyog), och hvarken psaltarcspel eller basuner; en Thomas
ah AQUINO († 1272), som skrifver: »Sådana musikinstrument tjäna
mera till att bereda njutning än att stämma till innerlig andakt. . .
Men kyrkan tillåter icke musikinstrument såsom...» (Tract. 2,2
quart. 91). Dr Martin Luther har ingenstädes i sina många skrifter
prisat eller rekommenderat orgelns användning vid gudstjänsten,
ehuru han var en mycket musikalisk man. Tvärtom säger han i
likhet med Thomas ab Aquino, att »orgeln icke väcker utan släcker
andakten». Och i sin skrift Om kyrkans reformation (1520) yttrar
han i kap. XXII om de påfviska prästernas gudstjänster, att de föra
oljud med orgel och choral» (= körsång). Han kallar ock på ett
ställe orgeln jämte krucifix, bilder, mässkläder m. m. dylikt »den
romerske afguden Baals fälttecken». T. o. m. en päfve (Pius IV)
nedsatte (1564) en kommission för att utreda frågan om orgelmusik
och flerstämmig sång vid gudstjänsten. Och det säges, att endast den
af Palestrina enkom för detta ändamål komponerade mässan (Missa
Papæ Marcelli) skall genom sin gripande verkan hafva räddat den
flerstämmiga sängen och musiken för den katolska gudstjänsten.
Klaus Harms († 1855) skrifver i sin Pastoraltheologie II del. 5-talet:
»Om det nu äter hände såsom i Schweiz, att folket droge ut för att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
