Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EN DOPFUNT FRÅN ROKOKOTIDEN.
205
Masreliez under den gustavianska stilens epok skulle komma att föra
det svenska konstverkets runor så väl med den äran, vet jag ej. Skulle
ban möjligen rent af kunna vara fader till den sistnämnde? l)et
enda vissa jag känner om Johan Ljung, är det Böttiger1 meddelar,
nämligen att han år 1755 för hofvets räkning utför 8 st. »plienger»
(väl = »ployanger» tabourets pliants). Troligen är det också han,
som är den »Bilthuggaren Liung» (eller Jung), hvilken åren 1759—61
skulpturerar en predikstol för Söderby kyrka i Uppland2 — helt enkel,
i hvitt och guld, med dekorativa detaljer hufvudsakligen inskränkta
till några vegetativa ornament samt ett par flygande små änglar,
hvilka, uppbärande ett draperi, att döma efter fotografi förete mycken
likhet med den lilla figuren å Solnafunten. Om det likväl kan vara
Johan Ljung, som är mästare till den år 1782 utförda predikstolen i
Tyresö kyrka (Sördertörn)3, torde dock vara mer än osäkert.
Däremot ville jag hålla för troligt, att det är han, som afses i
redogörelsen för altarbygget i Maria kyrka i Stockholm under 1760-talet: då
förslag framlägges, att man bör vända sig till en af de utländska
konstnärer, som för tillfället voro att tillgå i hufvudstaden, reserverar
sig häremot en viss rådman vid namn Collin, enär han, som det
heter »missunnade ... en utländning att ... skinna kyrkan eller
församlingen, alldenstund han förmodade, att här funnos Bildhuggare i
Stockholm, som detta arbete lika väl och konstigt skulle förrätta:
Namngifvande dertill en Bildhuggare vid namn Ljung».4
’ Georg I laupt (bilaga G) s. 96. — l)å författaren i registret till Peter Ljung
hänför snickaren C. M. Notsberghs meddelande om, att han skurit ett dussin
karm-stolar »med sirader. Kiälning, muslor och löf lika lydande efter den prolstol som Ilerr
Liung hafwer förfärdigat», beror detta uppenbarligen på en lapsus calaini. P. L. hade
ännu på 1760-talet ej afsluta! sina studier pä akademien, och den egentliga tiden för
hans verksamhet infaller ju, som redan är nämndt, under Gustaf III:s tid. Se Looström:
Den svenska konstakademien. Troligen afses just Johan Ljung, hvilken i likhet med
alla andra »bildhuggare» på denna tid, man med bestämdhet vet vara sysselsatt med
möbel fabrikation (se nedan).
2 Söderby kyrkas sockenstämmoprotokoll. Priset var 1800 d. k.
3 Upmark: Tyresö kyrka (Valda skrifter s. 261).
4 Kyrkorådsprotokoll den 4. aug. 1764.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
