Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7 214
KULT OCH KONST."
I detta afseende möter oss Musiken till svenska mässan af år
1897 med en rikedom, som kan sägas vara öfverflödande. Så finnas
t. ex. 11 olika melodier till »Herre förbarma dig» (Kyrie), 8 melodier
till »Ära vare Gud i höjden» (Gloria), 6 melodier till »Tackom och
lofvom» (Benedicamus) o. s. v.
Här gäller alltså blott att göra sitt val. Men hvilka
nummer skall nu liturgen utvälja? Och efter hvilka grunder?
På måfå eller efter subjektivt godtycke bör han icke välja. Det
förra förbjuder liturgens uppgift gentemot församlingen. Denna är.
efter hvad förut är visadt, mycket grannlaga. Det senare, som är
beroende på den enskilde liturgens musikaliska smak och
omdömesförmåga, är också mycket vanskligt att lägga som måttstock för hans
val. Detta har den hittills vunna erfarenheten till fyllest ådagalagt.
Många liturger hafva nämligen icke förmått eller gifvit sig tid att
aflyssna det ena och andra sångstycket dess egendomliga, för en
viss dag eller tid af kyrkoäret skarpt utpräglade karaktär. De hafva
fäst sig vid en viss melodi, som »slog an» pä dem - och så »köra
de pä> med densamma söndag efter söndag året rundt. Kanske var
det ock rent af bekvämlighetsskäl, som ytterst blef det afgörande.
Man behöfde icke lära sig något nytt.
Man har med rätta anmärkt, att en svaghet vidlåder Musiken
till sv. mässan däri, att uppställningen icke är gjord efter kyrkoårets
idé, sä att valet af sångstycke med ens ligger öppet för liturgens
öga, då han slår upp sin mässbok. Men därför behöfver ingen
samvetsgrann liturg stå rådvill. Ty redan på hösten samma år, nya
mässmusiken kom ut, publicerade Kyrkosångens vänners
Centralkommitté i tidningen Kyrka och Skola en god vägledning. Denna
var sä uppställd, att de särskilda liturgiska sängmelodiernas nummer
i mässmusiken voro anordnade efter sin inre karaktär i en fyrdelad
serie, anpassad efter kyrkoårets hufvudtider: advent-jul-, passions-,
påsk-pingst- och trefaldiglietstiden. Härigenom var det proprium
de tempore, det för tiden i kyrkoåret karakteristiska, bevaradt, för så
vidt detta »proprium» ger sig uttryck i heliga toner. Och det visade
sig dä, att nya mässmusiken mästerligt fyllde en lucka i församlingens
gudstjänstliga lif. Jag menar den, som man i kyrkans äldre tider
var mycket män om att tillgodose: en sund omväxling. Därigenom
undvikes, såvidt möjligt, en stel och tröttande enformighet, och
lifvets rörliga färg och fägring bevaras.
Fyllandet af denna lucka medelst mässmusikens rikedom var sä
mycket tacknämligare, som nya kyrkohandboken af år 1894 därutinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
