Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
242
K.UI.T OCH KONST.
hänsyn och påverkningar. Vi stå inför verken och svna resultaten,
under det att de utförande personerna i de flesta fall äro oss
främmande. — Emellertid ber jag att för undvikande af hvarje
misstydning genast från början få påpeka, att jag har fullt klart för mig,
att det är en kolossal skillnad mellan den allmänna betydelsen af
t. ex. en svensk landsortskyrka och en fransk provinskatedral, eller
mellan en väggmålning af Giotto och en af Albertus Pictor. Men
allting är relativt. För värt land är Albertus Pictor en ovanlig
medeltidskonstnär och därför värd all möjlig omvårdnad från vår
sida. Det är heller icke till någon direkt jämförelse med våra
förhållanden, som jag nu går att framdraga en del utländska exempel,
utan mera för att visa tendensen, moralen, om jag så får uttrycka
mig, i desamma, vare sig denna är lofvärd eller förkastlig. Om
jag i det följande icke alltid så starkt framhåller de rent
arkeologiska krafven, utan i stället söker se frågorna äfven ur andra
synpunkter, så är det ingalunda beroende på ett underskattande af dessa
kraf, utan fastmer för att gifva dem ökadt stöd genom att visa,
hurusom äfven andra intressens tillgodoseende föra till samma
önskemål, som vetenskapen alltid måste uppställa, nämligen bevarandet
af studiematerialets äkthet.
Att uppställa några slags allmängiltiga principer är ju
fullständigt omöjligt. Det har erfarenheten tillräckligt visat, och det ligger
dessutom i sakens natur. Men om målet torde väl dock meningarna
vara tämligen lika. Jag har åtminstone uppfattat saken så, som om
man numera i de flesta fall med en restaurering sökte sätta ett
monument i stånd, att själft sä äkta och så vackert som
möjligt berätta sin historia och visa sina skatter, på samma
gång som man, då det gäller »lefvande» byggnader, d. v. s.
sådana som fortfarande tjäna sitt ursprungliga ändamål,
söker anpassa dem efter den nya tidens nya kraf.
Om alltså någorlunda enighet förefinnes om målet, så äro
däremot sätten att arbeta mot detsamma oändligt olika. Och där ligger
kärnpunkten.
Det torde vara mera sällan, som en i våra ögon olycklig och
förkastlig restaurering af en byggnad beror på brist på pietet och
god vilja hos restauratorn. utan väl snarast på en olika uppfattning
om, hur pieteten bör och kan omsättas i praktiken i hvarje särskildt
fall. För att icke hänga i luften med allmänna talesätt skola vi
därföre i det följande betrakta några konkreta exempel, hvilka kunna
gifva fasta utgångspunkter för våra reflexioner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
