Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
restaurerings principer.
275
mindre föreläsningsserie i kyrklig konstlära. Ingen examen i dylikt
skulle begäras. Men de borde gä på ett antal föreläsningar, hvilka
för deras räkning genom teol. fakulteten kostnadsfritt skulle anordnas.
— Det är icke så hopplöst att bibringa allmogen känslan för det
äktas värde. Talaren visste flera exempel på att bönder i stämman
motsatt sig målningars »uppfriskande», men att de öfverröstats af
församlingens »pampar».
Doktor Ekhoff framhöll, att efter danskt exempel borde
anordnas en årlig syn i alla kyrkor.
Docent Roosval framlade, i anslutning till denna doktor Ekhoffs
tanke och till baron Ugglas’ rop på inventarisering, ett förslag.
Inven-tariseringen måste gå fort. En förebild ägde vi i
landsmålsföreningarnas sätt att arbeta. De hade ock till uppgift att inventarisera
en skatt, innan den sopades bort af de nya förhållandena, nämligen
dialekternas språkskatt. Föreningarna samlade pengar och
utportio-nerade dessa i stipendier om c. IOO kr. till unga filologie studerande,
som förpliktade sig att inlämna gramatika och ordbok öfver en socken.
Fornminnesföreningarna borde göra detsamma. Så skulle vi inom tio
år kunna ha alla kyrkor inventariserade. Detta arbete kunde dock
icke börja genast. Ty genom de abderitiska förhållandena i
konstundervisningen i Sverige finns det så få unga konsthistoria. Dock
är det att hoppas, att Kungl. Maj:t snart tillåter examinering i
detta ämne, och dä kunde talaren svara för, att här inom tvä år
skulle finnas en god trupp af entusiastiska och tillräckligt utbildade
unga inventarisatorer. Dessa skulle mot ett skäligt stipendium vara
skyldiga att lämna ett visst antal inventarier med teckningar och
fotografier, t. ex. mot 200 kronor 20 inventarier. För clessa 200
kronor skulle vederbörande ock vara skyldig att bekosta
fotografier.
Förste intendenten professor I. G. Cl.åsön påpekade med
anledning af d:r Ekhoffs sista inlägg, att fornminnena, hvad lagar och
förordningar angår, hos oss äro så garderade, att mera icke kan göras.
Det är icke blott årliga syner påbudna, utan extrasyner hvart 5:e
år o. s. v. Och äfven om goda inventarier funnes, hjälpte icke det,
om ej upplysning gåfves. Stigande upplysning är metoden att
rädda våra fornminnen.
Dr clason föreslog dessutom, att turistföreningens ombud skulle
kunna begagnas vid registreringen af fornminnen, och icke blott af
fornminnen, utan äfven af märkligare naturformationer och andra för
orten karakteristiska saker.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
