Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
smärre meddelanden etc.
2 97
afstår en summa af 250 kr. af entreprenadsumman för läktarens slopande.
Kyrkans interiör kommer genom nämnda anordning att bli betydligt ljusare
och friare. Kyrkan skulle vara färdig till den 1 november, men genom
oförutsedda hinder kommer det att dröja länge ännu, innan den blir
färdig.» Så skrefs till Skånska Dagbladet den 16 november. Jämför härmed
Kult och Konst 1905 sid. 120! För dylik ändring af den stadfästade
restaureringsplanen måste emellertid vederbörande myndigheters tillstånd
utverkas.
Hvad staden Köln kostar på sig för gamla altarskåps skull.
Canonicus Schnütgen har åt staden Köln donerat sina rika samlingar
af kyrklig konst, hvilka till stor del bestå i medeltida träbilder. Med
gåfvan följer förpliktelser att bygga museumslokal och anställa och aflöna
museumsintendent. Staden har icke tvekat att åtaga sig denna börda.
Endast anordnandet af lokaler kommer att kosta staden Köln omkring
200,000 mark. (Revue de l’art chrétien.)
Arkitekten. Tidskrift för arkitektur och dekorativ konst.
Helsingfors.
Med årets första häfte följer en inbjudan till pristäflan (för finska
arkitekter) för en kyrka i Helsingfors i Berghälls kyrkoesplanad.
I programmet är följande punkt af intresse: »I förening med kyrkan
uppföres en församlingssal med minst 130 m3 golfyta — — —. Salen
skall förmedelst en rörlig vägg kunna afdelas i två lika stora delar,
och bör salen genom vida, slutbara öppningar förenas med
kyrkorummet, sålunda att åhörare kunna sitta äfven i församlingssalen
och därifrån följa med gudstjänsten i kyrkan — –-salen skall
hafva ett sidorum–-för teberedning m. m.» Alltså ett
program med fäst afseende vid de »moderna krafven», som Oskar
Mann-ström i årets första häfte af Kult och Konst behandlat. Jag vet
emel-fertid icke, om den ’öppna förbindelsen mellan kyrka och
församlingslokal någonsin praktiserats i ett svenskt kyrkobygge. * Det är i hvarje
fall en idé värd att taga vara på, som möjligen skulle kunna
till-lämpas icke blott vid nybyggen, utan i mängen gammal landskyrka.
Särskildt 1700-tals-kyrkor äro ofta så stort tilltagna, att de knappast
ens vid de stora högtiderna fyllas af församlingen. Man beklagar
sig ofta öfver de stora uppvärmningskostnaderna i dylika kyrkor.
Här vore det en praktisk och vacker uppgift att lösa för arkitekten att
genom inbyggda väggar af lätt material bereda plats för olika slags
församlingslokaler inom kyrkans murar och att anordna dessa lokaler
sålunda, att de, om så behöfdes, utan svårighet skulle kunna sättas
i förbindelse med själfva kyrkan.
Nämnda inbjudning till pristäflan gaf i den Helsingfors’ska
arkitektklubben anledning till framläggandet af en intressant fråga som
utgångspunkt för diskussion: »Är en byggnadskonstnär etiskt berät-
* Af den nämnda artikeln »Moderna kraf pä en kyrkobyggnad» (sid. 25) framgår
dock, att så varit fallet i Hagalunds kyrka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
