Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
KUI.T OCH KONST.
konferensen afgaf, utvecklas de grundsatser, som vid urvalet följts. *
Därvid angifvas bl. a. äfven de egenskaper, kyrkopsalmen (»Das
Kirchenlied») bör äga, för att den skall vara värdig att användas
vid den kyrkliga gudstjänsten.
I fri anslutning härtill vill jag formulera dessa egenskaper
sålunda: en kyrkopsalm måste vara i) en bekännelsesång, 2) en
för-samlingssång, 3) en folksång och 4) en kultsång. Äger den icke
dessa egenskaper, rätt fattade och i allt väsentligt, så är den icke
värdig eller lämplig att vara kyrkopsalm utan står utanför detta område.
Hvad menas då härmed?
Kyrkopsalmen skall vara en sannskyldig bekännelsesång. Detta
redan i den meningen, att den skall vara ett naturligt, sant och
lefvande uttryck för den sjungande författarens egen verkliga, djupaste
lifserfarenhet. Den får icke vara konstgjord utan bör vara omedelbart
framsprungen ur hjärtat, ur sångarens eget innersta lif. Men den
skall vara en bekännelsesång äfven och framför allt därigenom, att
den till sitt väsentliga innehåll utgör ett troget uttryck för det
kyrkliga samfundets egen tillkämpade trosåskådning och lifserfarenhet
eller för dess positiva trosbekännelse. Att den bör vara en
bekännelsesång i denna mening, framgår ju däraf, att den är afsedd
att användas först och främst vid sådana tillfällen, då det kyrkliga
samfundet, representeradt hufvudsakligen af dess lokalförsamlingar,
kommer tillsammans för att utöfva sitt samfundsmässiga lif, för att
såsom evangelisk-luthersk församling sjunga ut sin
evangelisk-lutherska tro. Det är ju klart, att de sånger, som församlingen till sin
uppbyggelse använder vid sådana tillfällen, måste öfverensstämma
med församlingens eget trosmed vet ande och lifserfarenhet. Eljest
kommer hon att känna sig främmande och i detta sitt
trosmedve-tande sårad. Kyrkopsalmen måste vara en bekännelsesång just i
detta hänseende, och det äro just framför allt de gamla, gedigna
lutherska kärnpsalmerna. Att man i fråga om, huruvida de särskilda
psalmerna i detta afseende hälla profvet, icke får göra sig skyldig
till ensidig och öfverdrifven renlärighetspurism, säger sig själft, då
man har att göra med ett poetiskt konstverk.
Vidare skall kyrkopsalmen äga karaktären af en verklig for
samlingssång. Med den sanna kyrkopsalmen förhåller sig nämligen så,
* Jfr Philipp Dif.tz, Die Restauration des evangelisten Kirchenliedes, Marburg,
Elvertscbe Verlagsbuchhandlung, 1903. sid. 26a—311, där denna berättelse är
återgifvet Hon förtjänar läsas och begrundas af alla, som syssla med psalmdiktning och
psalmboksrevision.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
