Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
KULT OCH KONST.
hans konst. Hade Asker sändt ut någon för att lära under Otto af
Ramberg, eller hade han lyckats draga till sig någon af dennes
skickligare arbetsledare, sä hade han, Asker, också hört talas om
Otto af B. mera än uttrycken »prius, vulgari fama, passim» antyda.
Man kan ej annat än äfven i detta fall önska, att förf. bättre studerat
sitt motto — »cuius tanta et tam preclara facta vulgari fama passim
predicari prius audisset».
Och ännu en fråga. Hörde nu verkligen kryptan i Speier till »Ottos
stora och lysande verk»? Om vi besinna, att vid Henrik IV:s
ombyggande af Speierdomen hela långskeppet nyuppförts och hvalf inslagits i
både hufvud- och sidoskepp, medan man icke ens är fullt på det
klara med, huruvida kryptan under denna byggnadsperiod
undergått någon förändring (jfr Dehio-Bezold: Die kirchliche Baukunst
des Abendlandes I, 463 samt af denne förf. citerade Otte: Geschichte
der romanischen Baukunst p. 222—27 och 335—38 samt Schnaase
IV p. 377—83); om vi vidare besinna, att denna ombyggnad tog sin
början redan omkr. 1080 under ledning af »architectus præcipuus»
biskop Benno af Osnabruck, och att den kejserlige kansleren Otto,
sedermera biskop af Bamberg, öfvertog ledningen af densamma först
1097, helt visst dock endast såsom utåt representativ ledare,* samt
att arbetet måste anses afslutadt redan omkr. 1100 eller i hvarje fall
före Ottos förflyttning till Bamberg 1103, och att Otto således haft
ledningen högst de sex sista åren af den tidrymd af 23 år, som
ombyggnaden varade — är det icke då väl djärft att utan vidare
tillskrifva »Otto af Bamberg» äran af kryptans, underbyggnadens, hela
skapnad? Våga vi tänka oss, att Ottos verksamhet vid
ombyggandet af domen i Speier sträckt sig djupare ned än till blytäckningen,
tornhattarna, takstolarna och möjligen en del af hvalfven och
taklisterna? Få vi antaga, att »fama vulgaris» ens gifvit Asker någon
ringaste anledning att tänka på Otto såsom kryptans i Speier
byggmästare?
Och skola vi gå förf:s byggnadstekniska utredningar in på lifvet,
så möter oss här en betänklig syn. Man behöfver ej besitta någon högre
teknisk bildning för att upptäcka, att de båda framställda
kryptpla-nerna ej stämma öfverens med förf:s beskrifning. Hade förf. icke
förut reda på, att Lunds kryptas östra arm och högkyrkans kor icke
* Att Otto vid ett annat byggnadsföretag intagit en sådan ställning, framgår af
en anteckning i Necrologiet för klostret på Mikaelsberget vid Bamberg: >3 N. Mart.
Richolfus laicus. Hic est qui edificavit monasterium nostrum sub domno Ottone
epis-copo» (Jaffé: Monumenta Bambergensia p. 536) cit. af Hasak: Der Kirchenbau p. 23S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
