Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii 6
kult och konst.
altarvekret. Enligt vår tanke finnes det icke någon annan mästare
än Andrea Orcagna själf, som skulle kunnat uppbygga en så
storslagen komposition.
Äfven flera af typerna synas bekräfta vårt antagande. Särskildt
må man iakttaga de två mäktiga apostlatyperna, Petrus och Johannes,
längst mot bakgrunden närmast Maria. De äro synbarligen utförda af
samma hand, som modellerat Petri kraftfulla hufvud i Strozzi-bilden.
Filippus vid Petri sida visar samma intelligenta typ som Thomas
Aquinus, ehuru han är något yngre och mindre fet. Aposteln midt emot
honom, Jakobus, har den långsträckta, fromma ansiktsform, som vi
sett hos Katarina och Maria i Strozzi-altarverket. Maria själf är samma
kvinna, som i de tidigare bilderna fyllt den hel. jungfruns roll. Endast
på flyglarna synes en viss förändring och afmattning i typbildningen
kunna spåras. Det är möjligt att sträfvan att karakterisera tolf olika
apostlar bragt konstnären i förlägenhet, men det är kanske ännu
mera sannolikt, att han anlitat elevhjälp för dessa sidopartier.
Samma iakttagelser kan man äfven göra vid studium af
manteldraperingen. Hos de knäböjande apostlarna i midtbilden, särskildt
de två främsta, äro mantlarna draperade i klara, plastiska veck,
definierade med denna beundransvärda säkerhet, som tidigare
beskrifvits. Behandlingen står fullt i nivå med det bästa, vi
tidigare iakttogo på samma område hos Orcagna, men det är
svårare att här granskande tillgodogöra sig konstnärens hela
mästerskap, ty bilden är afnött af tiden och öfverdragen med damm
och smuts. Den lyser icke med Strozzi-altarverkets djupa
kolorit, utan verkar dystert mörk och tung. Den relativa underlägsenhet
i afseende å draperingen, som kan märkas på flyglarna, är dock icke
så stor, att man med visshet skulle kunna påstå, att elever utfört
dessa partier. Vi böra hålla i minnet, att vid bestämningen af
Orcagnas arbeten vi ständigt utgä från hans mästerverk, och kunna dä
med fullt skäl medgifva en viss marginal för svagare partier i
arbeten, som för öfrigt präglas af konstnärens stil. Det för bestämningen
väsentliga är att kunna fastställa mästarens arkitektoniska
kompositionssätt, hans plastiska figurkaraktär och tämligen ensartade typer.
Dä det senast beskrifna triptykonet (i Cappella Bonsi)
öfverensstämmer med Orcagnas signerade storverk i alla dessa hufvudpunkter, så
måste det åtminstone i hufvudsak betecknas såsom ett arbete af Andrea.*
* I Kaiser- Friedrich- Museum i Berlin finnes ett predella-fragment, framställande en
scen ur den hel. Dominikus’ legend, tillskrifvet Ambrogio Lorenzettis skola. Bilden är
sannolikt ett arbete af Andrea Orcagna, hvilket äfven dr Suida samtalsvis förmodat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
