Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
290
KUI.T OCH KONST.
Slutligen är att nämna, att bela reparationsföretaget statt under
ledning af en af församlingen tillsatt, af 7 personer bestående,
synnerligen intresserad byggnadskomité. Det ingalunda lättskötta
ordförandeskapet i denna komité har innehafts af ledamoten af
riksdagens första kammare, bankdirektören m. m. O. Herdin, till hvilken
församlingen står i största tacksamhetsskuld för det städse vakna
intresse och den synnerliga omtanke han under hela tiden ägnat
företaget.
Såsom närmaste ledare af arbetena på platsen har komitén haft
förmånen att få anlita den erfarne kyrkobyggmästaren P. Hallander,
hvilken på ett synnerligen insiktsfullt sätt, med stor skicklighet och
klok omtanke, fört de mångomfattande och maktpåliggande arbetena
till ett lyckligt slut.
Första söndagen i december månad 1906 öppnades kyrkan under
stora högtidligheter ånyo för den allmänna gudstjänsten, och i
sammanhang härmed öfverlämnade församlingen till byggmästare Hallander,
såsom en erkänsla för det utmärkta sätt på hvilket han ledt arbetena,
en hedersgåfva af fem tusen kronor.
Reparationsarbetet har — liksom de flesta större
kyrkorepara-tionsföretag, vare sig hemma eller i utlandet — blifvit olika
be-dömdt, i synnerhet hvad de invändiga, mera omfattande åtgärderna
beträffar, och mången har med förtrytelse sagt, att interiören förlorat
såväl det landtligt pittoreska som det ålderdomliga, det
»gammaldags», som tidigare hvilade öfver densamma, en dom som åtminstone
inte för närvarande lärer kunna jäfvas.
Men är det egentligen så mycket att undra öfver att detta för
tillfället förlorats, då man betänker hvad som gjorts och till allra
största delen måst göras åt kyrkans inre? Jag har i början af denna
uppsats sökt klargöra, hvad som före reparationen ät interiören
hufvudsakligast gaf dess pittoreska, åldriga prägel, och om
jag undantar de gamla bänkkvarterens borttagande och den nya
färgen — hvilken ju är en smaksak —. så hafva alla öfriga här
ofvan uppräknade åtgärder, enligt mitt förmenande, varit dels
högeligen nödvändiga, dels synnerligen önskvärda och i alla händelser
väl motiverade, för ernående af ett af ändamålen med byggnaden,
nämligen dess användande till gudstjänstlokal för vår tids människor.
Såsom tidigare omtalats, är hela inredningen, med undantag för
altaruppsats, predikstol och epitafier, nygjord. Då därtill kommer,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
