Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIKEN I UPPSALA I NDER I ÖOO-TA].ET.
39
Det kostade då öfver 8,000 rdr och bestod af 4.000 pipor med
principal 32 fot i pedalen.’ Det tycks emellertid, som om man likväl
ännu ej varit belåten. Åtminstone ointalar Rudbecks biograf Claes
-Annerstedt3 att är 1693 en ny ovanligt dyrbar orgel levererats af
en tysk orgelbyggare. Tysken ville ha väl mycket betaldt för
uppsättandet af verket, och Rudbeck gjorde det därför själf för en
sjättedel af det beräknade priset. Han tillämpade här tillika en ny
uppfinning, som satte organisten i stånd att spela med ansiktet vändt
mot församlingen.
Rudbecks musikaliska önskemål nå allt högre. Den 3 aug. 1685
ber han fä »gjuta ett musikaliskt tryck och omgjuta Curios
utnöt-taste stylar». Sä ville han sedan låta trycka »de musikaliska svenske
saker>.3 Under de gångna 23 ären, allt sedan Rudbeck blifvit
inspektor, har således musikintresset i Uppsala stigit så högt, att man
rent af varit betänkt på tryck af inhemska kompositörers arbeten.
Hade dä Sverige, och särskildt Uppsala, nägra verkliga
kompositörer? I Stockholm fanns en gustav Dl’ben och en ludert
DlJK-man, af hvilka det finns i Stockholm tryckta kompositioner. Så
fanns i hufvudstaden petter veriter och några andra, af hvilka
kompositioner i handskrift finnas bevarade. I Uppsala veta vi med
säkerhet endast, att Olof Rudbeck och lians store elev och kollega
Harald ValleriüS komponerat. Hvad hade Rudbeck tänkt att
trycka: Närmast väl sina egna och Vallerii kompositioner, men
mahända hade han ocksä en tanke på hufvudstadens tonsättare.
Tyvärr blef denna hans tanke ej förverkligad, och inga kompositioner
af Rudbeck ha kommit till trycket.
Rudbeck deltog själf både som tonsättare och utöfvande
musiker vid flera festliga tillfällen, så t. ex. vid Karl XI:s kröning 1670,
vid Magnus Gabriel de la Gardies begrafning och vid jubelfesten
1693. Ännu på gamla dagar var Rudbeck själen i musiken i
Uppsala. Ar 1699 hade en polsk palatin kommit till Uppsala för att
lära känna Olof Rudbeck. Den gamle professorn lät anordna en
ståtlig middag för honom. Till denna vankades äfven musik.
Under hela måltidens förlopp spelade en af Rudbeck själf arrangerad
taffelmusik, bestäende först af lutor med viol d’amour och basfiol,
sedan af 1 2 fioler och en clavcymbal och till sist en hel kör af skal-
1 Abr. Hulphers: Orgwerken i Swerige. Westerås 1773, s 213
3 O. Rudbeck d. ä., s. 50.
3 Wieselgren: De la Gardies Archiv VIII: 34.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
