- Project Runeberg -  Kult och Konst. Tidskrift för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allmänhet / Häfte 1-4 1908 /
110

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I IS KULT OCH KONST.

af ovanskligt musikaliskt värde utgöra leiserna ett dyrbart och
oförgängligt musikaliskt arf.

Den till både ord och melodi bevarade äldsta tyska leisen är
just den urgamla påskleisen »Chr is t ist erstandem. Af en mängd
strödda historiska notiser framgår, att den varit känd, flitigt och
allmänt sjungen ända sedan korstågens tid. Dess uppkomst torde
knappast kunna sättas senare än till omkring 1150 — en respektabel
ålder. Författaren-tonsättaren är okänd. Leisen hör till de många
kärnfulla andliga folksånger och psalmer, som, ehuru »faderlösa», på
grund af sitt ovanskliga värde med den muntliga traditionens
underbara makt i århundraden lefvat på folkets läppar, allmänt kända,
älskade och sjungna, utan att någonsin kunna bli »utsjungna».

Någon uppteckning af ord och melodi från de första
århundradena af dess tillvaro finnes, mig veterligen, icke. I handskrift
föreligger den först från 1400-talet. Tryckta föreligga text och
melodi först i luterska sångböcker från 1530-talet. Redan
århundraden förut sjöngs den;med stor hänförelse allmänt, framför allt
vid påsken, i alla lager af folket. Redan tidigt torde den ock trängt
sig fram till användning äfven i påskens gudstjänster. Uppvuxen ur
påskseqvensen Victimæ paschali, var den på 1400-talet liturgiskt
upptagen i många agcndor (= handböcker), hvilka föreskrefvo, att
dä Victimæ paschali sjöngs af kören på latin, skulle den tyska
sången C/trist ist crstandcn mellan hvarje vers sjungas af folket.
Sä skedde äfven i Sverige, i det den s. k. »versen»: Christus är
uppstånden af döda sjöngs af folket mellan hvarje afdelning af Victimæ
paschali (se musiken härtill i föreg, häfte). Hvilken roll påskleisen
spelade äfven i den allmänna folkseden visar en berättelse af
augusti-nerpriorn Johan Busch (från omkr. midten af 1400-talet). Markgrefve
Fredrik af Brandenburg hade inbjudit honom att fira påsken hos
sig i Giebichenstein. Sedan markgrefven välkomnat sin gäst och
tvättningen till middagsbordet försiggått, sjöng hela det samlade
hofvet först ljudeligen den gamla tyska påsksången Christ ist
er-standen, hvaraf han citerar i:a versen sålunda:

Christus ist uferstanden
von ries lottes banden;
des sollen wir alle fro seiri.
got mil uns er tröst se in.

Kyrieleison.

Sedan man sjungit hela sången tvenne gånger, satte man sig till
bords. I de äldre luterska sångböckerna lyder texten sålunda:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1908/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free