Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGL. BREF ANG. RESTAURERING AF VARNHEMS KLOSTERKYRKA. I 39
Varnhems klosterkyrka. Plan. Den nya uppvärmningsanordningen inritad.
den rikaste af cistercienserordens kortyper och är egentligen en
förenklad transformation af den senare cluniacensertypen. Dess mest
kända och sannolikt äfven äldsta representant är det tredje
korbygget i Clairvaux, invigdt 1174. Med detta som mönster uppfördes
några få andra cistercienserkyrkor, under det att det stora flertalet
har en mycket enklare korplan, hvars mest bekanta representant i
Sverige är Alvastra. Utom den under revolutionstiden rifna kyrkan
1 Clairvaux känner undertecknad endast 7 andra exempel på denna
typ i Europa, däraf 2 i Frankrike (Pontigny och Le Breuil-Benoist),
2 i Spanien, 1 i Portugal, 1 i Tyskland (Heisterbach, nu ruin) samt
Varnhem. Dessa spridda exempel kunna förklaras endast genom ett
direkt inflytande från moderklostret i Clairvaux. I all synnerhet är
ett så rikt utbildadt bygge som Varnhems alldeles otänkbart i vårt
land vid början af 1200-talet, om man icke får tänka sig några
franska conversi (lekbröder) från Clairvaux såsom arbetsledare och
handtverkare. Endast därigenom kan det förklaras, att ett enstaka
exemplar af denna sällsynta plantyp så tidigt letat sig väg upp till
Sverige.
Det är icke meningen att här ingå pä Varnhems ännu icke fullt
utredda byggnadshistoria, utan blott att i detta sammanhang
framhålla, huru enastående denna kyrka verkligen är.
Flera restaureringsförslag hafva varit uppgjorda, bl. a. ett af
arkitekten Gustaf Pettersson från år 188g. Det synnerligen
genomgripande och radikala projektet blef emellertid öfvergifvet, sedan
riksantikvarien Hildebrand utsatt det för en ingående kritik och
påvisat dess olämplighet. Frågan har sedan hvilat, tills församlingen
Kult och konst. 1908. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
